Ärade talman
Fler arbetsplatser och fler människor i arbetslivet, är det enda hållbara sättet att trygga vårt välfärdssamhälle. Därför är vi i SFP glada över att fler finländare nu har fått ett jobb. Regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent verkar uppfyllas. Det är bra, och det är också mycket tack vare den goda utvecklingen i den globala ekonomin. Men vi måste sätta ribban ännu högre, sysselsättningsgraden borde vara minst 75, men helst ca 80 procent. Som hos våra nordiska grannar. Men för att nå dit behöver vi reformera vår arbetsmarknad. Här har regeringen inte lyckats.
Finland behöver åtgärder som främjar exporten, internationaliseringen av finländska företag och tillväxtmöjligheter. Finland behöver större flexibilitet inom arbetsmarknaden men regeringen har ändå misslyckats med detta. Vi vet alla att de nya jobben uppstår i små- och medelstora företag. Möjligheten att ingå lokala avtal i större omfattning skulle underlätta för mindre företag att nyanställa. Vi behöver en ny diskussionskultur på arbetsplatserna för att arbetsgivaren och arbetstagarna tillsammans ska ta fram den bästa lösningen. Det är därför en stor besvikelse att regeringen inte lyckats driva lokala avtal vidare.
För närvarande drabbas många företag av brist på kunnig arbetskraft. Vi i SFP är övertygade om att företagen själva har bättre insikt i vilken typ av arbetstagare de behöver än myndigheterna. Varför slopas inte behovsprövningen av utländsk arbetskraft trots att regeringen är medveten om problemet? Vi vet också att många lediga arbetstillfällen och arbetssökande inte möts. Arbetsförmedlingen måste reformeras till exempel genom att låta privata arbetsförmedlare komplettera de offentliga arbetskraftsbyråerna. Samtidigt behövs ökade satsningar bland annat i vuxenutbildningen.
Finland behöver även en reform av familjeledigheterna - för familjernas, barnens och för ett mera jämställt arbetslivs skull. Men också för att förutsättningarna att sysselsätta sig och att ta emot ett jobb förbättras. I SFP:s tredelade modell vill vi förnya familjeledigheterna enligt 6+6+6 modellen, reformera hemvårdsstödet och ge varje barn som fyllt tre år rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik. Vi har sagt det tidigare, och vi säger det igen, reformen ska också få kosta. En kostnadsneutral reform ger ingen verklig effekt.
Regeringen planerar att ändra anställningsskyddet för personer under 30 år. Det är viktigt att förbättra ungas sysselsättning, men anställningsskyddet bör naturligtvis följa internationella avtal och grundlagen. Nu är det osäkert. Därför bör grundlagsenligheten i regeringens förslag granskas noggrant. Det är ytterst viktigt att villkoren på arbetsmarknaden är rättvisa, grundlagsenliga och förenliga med internationella förpliktelser. Regeringen borde också göra en ordentlig konsekvensutredning då förslaget bereds. Unga kvinnors situation behöver skilt beaktas.
SFP uppmanar regeringen att som ett mer sporrande alternativ utreda möjligheten till en ungdomsreservering i beskattningen. Detta skulle betyda att till exempel små företag kunde få göra en extra reservering som motsvarar 30 procent av den ungas lönekostnader. De reserverade medlen skulle inte beskattas och skulle få användas till att finansiera investeringar.
I diskussionen om arbetslivet har ett mycket viktigt tema, arbetsvälmåendet, fallit i skymundan Vår ekonomi förlorar årligen miljardbelopp på grund av sjukpensioner och sjukfrånvaro. Här finns mycket att förbättra. Därför har SFP föreslagit ett program för bättre arbetsvälmående.
Ärade talman,
när man talar om arbete och företagsamhet måste man också tala om beskattning. SFP:s linje är mycket klar: beskattningen ska motivera till arbete och företagande. Arbetstagaren ska få mera i handen. När man arbetar mera ska det också synas i plånboken. Beskattningen av arbete borde lindras, det har också OECD konstaterat.
Under den förra regeringsperioden genomfördes en lyckad sänkning av samfundsskatten. Det är livsviktigt att vi i framtiden inte skärper beskattningen av företag. Tvärtom bör vi noga följa och reagera på skatteriktlinjer i andra länder. SFP har också föreslagit att generationsväxlingar i familjeföretag befrias från arvs- och gåvoskatt. Flera nya jobb uppstår i familjeföretag där beskattningen av generationsväxlingar är en av de största utmaningarna. En höjning av hushållsavdraget skulle vara en annan åtgärd som sporrar särskilt egenföretagare och företagare inom kvinnodominerade servicebranscher. Det skulle också förebygga svart ekonomi.
Ärade talman,
nästa regering har mycket att göra. En reformering av arbetsmarknaden är en förutsättning för att vi ska kunna värna vårt välfärdssamhälle. Här har den nuvarande regeringen misslyckats. Därför föreslår jag följande misstroendeförklaring:
Riksdagen anser att regeringen inte lyckats med att reformera arbetsmarknaden trots att det behövs större flexibilitet. Regeringen har misslyckats med att förnya familjeledigheterna och med att utvidga möjligheten till att uppgöra lokala avtal. Med dessa motiveringar ser riksdagen att regeringen inte åtnjuter riksdagens förtroende.
