Värderade talman,
Det ligger ingen som helst dramatik i att Finland åter tänker vara en del av EU-stridsgruppen som ska vara i beredskap andra halvan av 2016.
Det är britterna som leder denna snabbinsats styrka och det var så sent som ifjol som Finland senast var med då med Sverige i ledande roll. Sammanlagt har Finland varit med fem gånger tidigare – första gången år 2007.
Man kan därför med fog säga att detta är business as usual. Det är en del av våra internationella åligganden.
Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska vara en aktiv, solidarisk aktör när det internationella samfundet tar på sig sådana här och liknande åtaganden. Det är en viktig del av vår utrikes- och säkerhetspolitik. Här förväntas trovärdighet och ett konsekvent agerande från Finlands sida. Vårt land har starka traditioner av fredsbevararuppdrag. EU:s snabbinsatsstyrkor bygger på ett annat koncept, men till EU-stridsgrupperna uppdrag hör också att vid behov kunna ställas till FN:s förfogande om FN begär det.
Vårt kunnande och våra erfarenheter när det gäller internationella krishanteringsinsatser står på hög nivå. Generellt kan sägas, att vårt deltagande i EU:s stridsgrupp ger försvarspersonalen värdefulla erfarenheter, som hjälper oss att utveckla våra egna försvarssystem här hemma.
Det gäller inte minst den materiella sidan där det är viktigt att vi deltar i övningar där de materiella standarderna är synkroniserade.
Värderade talman,
Vi kan också notera att i denna beredskapsstyrka, som leds av Storbritannien, deltar förutom Irland också Lettland, Litauen, Sverige och Finland. På alla plan håller vårt försvarssamarbete med Sverige att fördjupas.
När det gäller denna och tidigare EU-stridsgrupper där Finland har varit med, har det baltiska inslaget funnits med. Också nu kan man säga att det är strategiskt välkommet att samarbetet mellan de nordiska länderna och Baltikum ökar kring Östersjön. Sammansättningen av denna beredskapsgrupp är ett gott uttryck för detta.
Värderade talman,
Det är kanske inte läge att i dagens debatt ytterligare fördjupa resonemanget kring Finlands internationella säkerhetspolitiska roll. Den diskussionen har vi orsak att återkomma till senast då regeringen i juni månad lovat lägga fram sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.
Vi fick redan i slutet av förra veckan ett smakprov på vad diskussionen kommer att handla om då kvartetten som bedömt konsekvenserna av ett eventuellt finländskt medlemskap i Nato presenterade sin rapport.
Också beaktande den eventuella realiteten att Finland blir fullvärdig medlem i Nato är det viktig att Finlands internationella militära kapaciteter är i gott skick. En välutbildad snabbinsatskapacitet är oavsett vilket säkerhetspolitiskt vägval Finland gör i framtiden en stor tillgång internationellt, men stärker också det nationella försvaret.
Värderade talman,
Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar, men att vi satsar på deras trygghet som deltar i operationerna. Deras säkerhet är på vårt ansvar.
Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska fortsätta att delta i beredskapsturerna för EU:s stridsgrupper. Vi har ett kunnande som vi kan bidra med för att öka den regionala säkerheten och stabiliteten i Europa och olika delar av världen.
