Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen stöder riktlinjerna i redogörelsen. Flera av dem är historiska. Det förebyggande arbetet lyfts i centrum. Arbetet för bättre säkerhet utgår ifrån att hjälpa individen och samhället. Marginalisering och utanförskap betraktas som de största hoten. Det känns som om vi äntligen skulle ha flyttats till 2020-talet.

Ärade talman,
Tryggheten är en av hörnstenarna i människors liv. Trots att Finland överlag är ett tryggt samhälle är det många människor och grupper av människor som inte känner sig trygga. Vi måste bekämpa utslagning, utanförskap och marginalisering eftersom vi vet att de är centrala hot också för den inre säkerheten.

Något som skiljer Finland från de andra nordiska länderna är att antalet olyckor och dödsfall är betydligt högre bland finländska män. I vårt samhälle finns det alltför många kvinnor som blir utsatta för våld till och med i hemmet, som borde vara ens tryggaste plats. Samhället måste ha nolltolerans för våld mot kvinnor och allt annat våld. Samhället måste också ha nolltolerans mot all form av diskriminering av människor. Vårt samhälle bygger på respekt för människovärdet och varandra, oberoende kön, färg, tro eller sexuell läggning.

Ärade talman,
Vi har i Finland oerhört kunniga och professionella myndigheter som arbetar med den inre säkerheten. I budgeter få ofta anskaffningar av fartyg eller flygplan största uppmärksamheten men inget skulle fungera utan kunnig personal. Därför måste vi kunna trygga tillräckliga resurser för arbete. Det säkerställer att det finns personer som har möjlighet att rycka ut då någon ringer ett nödsamtal och att brotten också blir utredda. Det är också den förmågan som skapar tillit i samhället samt höjer vetskapen om att risken att åka fast om man gör ett brott är hög, vilket i sig är en viktig sak i brottsbekämpning och för att säkerställa den inre säkerheten. Lika viktigt är det också att trygga socialvårdens resurser så att de som lider till exempel av drogberoende, mentala problem eller utanförskap kan få hjälp.

Ärade talman,
Vi måste också säkerställa språkresurserna och kunskaperna hos personalen. Vi alla vet att i en nödsituation är det ytterst viktigt att kunna använda sitt modersmål. Därför måste vi som samhälle satsa ännu mer på att polisen, nödcentralen och räddningsmyndigheterna har faktisk beredskap att betjäna allmänheten på finska och svenska, såsom det står i redogörelsen. Detta betyder i praktiken att till exempel svenskspråkig räddningspersonal måste utbildas också i huvudstadsregionen och inte enbart i Kuopio. Det betyder att man har vetskap om arbetstagarnas språkkunskap och aktivt arbetar med att rekrytera och utbilda tvåspråkig personal till tvåspråkiga regioner.

Ärade talman,
Legitimitet och tillit är grundbultar i det nordiska och det finländska samhället. För att säkerställa det måste man också trygga närvaron. Till exempel är sjöbevakningens betydelse ytterst stor för i synnerhet Åboland och Åland, men också längs hela landets långa kust från Bottenhavet till Finska viken. Det är viktigt att inga fler sjöbevakningsstationer läggs ner trots nya viktiga fartygsinskaffningar. God service förutsätter tillräckliga resurser. Det ekonomiska läget i Finland är utmanande, det vet vi alla, men en av samhällets främsta uppgifter är att hålla sina medborgare trygga.

Vi ska också komma ihåg hur långtgående konsekvenser tryggheten i samhället kan ha. Säkerhet och trygghet är på allt fler platser i världen i ökande grad bristvara. Vårt trygga samhälle kan således vara en konkurrensfördel för att locka till oss kunnig arbetskraft samt att locka tillbaka unga finländare som åkt ut i världen för att studera. Det lockar också utländska investeringar och regionala huvudkontor till Finland. Precis på samma sätt som den finländska skolan är ett varumärke och begrepp borde också den finländska tryggheten och inre säkerheten vara det.

Ärade talman,
Den inre säkerheten är brett koncept som handlar om samhället, hotbilder och våra myndigheters funktionsförmåga. Men det handlar också om våra attityder, hur vi som riksdagsledamöter kan skapa ett inkluderande samhälle som förebygger polarisering, utslagning och ilska samt hur du och jag beter oss i vardagen som finländare.