Ärade talman,

När vi diskuterar de cirka 30 barnen och tio kvinnorna från Finland som hålls i ISIS-lägret al-Hol i Syrien bör vi utgå från vår grundlag och FN:s konvention om barnens rättigheter. Det finns ingen annan hållbar grund att utgå från.

Frågan är naturligtvis komplicerad – men inte människorättsligt eller juridiskt.

Tyvärr har barnen i al-Hol blivit en inrikespolitisk fråga. Det visar denna interpellation. Vi borde akta oss för att göra partipolitik av en sak då liv och död står på spel.

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram några väsentliga saker. Det är viktigt att vi litar på vårt rättssystem och rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen utgår från att all utövning av offentlig makt ska basera sig på lag – det är inte en åsiktsfråga eller en moralfråga.

Därför är det viktigt att regeringen tar stöd från justitiekansler Tuomas Pöystis mycket tydliga utlåtande gällande Finlands skyldigheter: ”oikeudellisesti selkeä toimintatapa on pyrkiä kotiuttamaan sekä lapset että heidän huoltajansa, ja kotiuttamisen jälkeen ryhtyä Suomen lainsäädännön mahdollisesti edellyttämiin toimenpiteisiin.” Också andra juridiskt sakkunniga stöder utlåtandet.

FN:s barnkonvention är bindande. Finland måste följa sina internationella förpliktelser. Vi ska i varje situation ha barnets bästa som utgångspunkt. Det finns faktiskt inte spelrum att göra andra bedömningar.

Jag är glad att det ändå råder en ganska bred enighet om att Finland ska ta hem barnen och att regeringen nu bestämt att det ska ske utan dröjsmål.

Vi måste utgå från vad som är bäst för barnen då vi uppfyller vår skyldighet att hjälpa dem. Beslutet huruvida ett barn ska skiljas från sin mamma ska i varje enskilt fall göras av barnskyddsmyndigheter, utgående från barnets bästa.

Jag vill här lyfta fram psykologförbundets konstaterande om man skiljer barn från sina föräldrar väcks ett misstroende hos barnet mot det system som fråntar dem den enda faktor som under instabila omständigheter har bidragit med trygghet.

När vi bedömer vilka åtgärder som är nödvändiga med tanke på lägret i al-Hol är givetvis säkerhetsaspekten av stor betydelse. Enligt grundlagen är det myndigheternas skyldighet att även agera så att tryggheten för dem som lever i Finland inte äventyras.

SFP litar på att vårt rättssystem kan hantera ärendet och att de som har begått brott ställs till svars.

Rättsstatens grundprinciper är särskilt viktiga när en människas inre moralkompass sviker. Det är viktigt att hålla i sinnet, att alla, även brottslingar, är berättigade en mänsklig behandling.

Utrikesministern för Kurdistans områdesförvaltning efterlyser internationellt samarbete för att bryta upp ISIS-läget i al-Hol. Enligt honom är säkerhetsrisken störst om finländare och andra länders medborgare lämnas kvar att radikaliseras i lägren.

Den offentliga diskussionen får inte försvåra våra myndigheters möjligheter att agera. Var och en av oss borde förstå att de svåra omständigheterna som gäller i krigsområdet kan kräva att vissa handlingar är sekretessbelagda.

Det är också mycket oroväckande att sekretessbelagda handlingar läcker från Utrikesministeriet och andra instanser, som omfattas av de mest strikta säkerhetsarrangemang. Överlag undermineras förtroendet för politiken när den offentliga diskussionen får nytt bränsle av läckor och rykten av olika slag. Här har också journalisterna ett ansvar och de bör naturligtvis alltid idka källkritik.

Svenska riksdagsgruppen omfattar regeringens svar på interpellationen. Riksdagsgruppen har fullt förtroende för minister Haavisto, som också lovat reda ut de påtalade problemen med arbetsklimatet på Utrikesministeriet.

Det behövs nu målmedvetet arbete från regeringens och myndigheternas sida så att Finland kan uppfylla sina förpliktelser och ta hand om sina medborgare, i synnerhet de barn som nu oskyldigt lider i al-Hol-lägret. Det börjar bli bråttom.