Riksmötets öppningsdebatt.
Värderade talman,
År 2016 är i många avseenden helt avgörande för regeringens politik. Ekonomin är ett problem. Regeringen Sipilä har hunnit med många misslyckade försök att uppnå ett samhällsfördrag – de kommande veckorna blir avgörande för det femte försöket. Vi kan inte annat än hoppas att regeringen tillsammans med förhandlingsparterna nu lyckas.
Samtidigt pågår en intensiv beredning för att skapa konkreta strukturer för vård- och landskapsreformen – Svenska riksdagsgruppen håller fast vid rollen att vara en av megareformens största kritiker. Vår alternativa väg hade varit starkare primärkommuner – nu riskerar patientperspektivet tappas bort då energin går åt till att skapa nya, demokratiskt tveksamma, områdesstrukturer. Vi är inte övertygade om att det är detta medborgarna vill ha.
Nu då det centerledda tåget går stadigt mot landskapsmodellen ser vi som vår uppgift att försvara en kvalitativ närvård, demokratisk insyn och valfrihet. Vi vill också förhindra, att i dag välfungerande sjukhusenheter läggs ned i en blind centraliseringsiver.
Värderade talman,
Ni har hört mig och vår grupp tala om flyktingfrågan förut. Frågan är viktig. Vare sig regeringen vill det eller inte kommer det att under året krävas många politiska avgöranden i denna fråga. Nu behövs en ansvarsfull hållning – asylpolitiken borde inte vara en sak som splittrar vårt samhälle.
Ingen här i salen, eller utanför den, torde vara ovetande om var Svenska riksdagsgruppen står i denna fråga. Vår linje är att Finland fortsätter att leva upp till internationella människorättsavtal, integreringen av de asylsökande ska förbättras, samtidigt som Finland på den internationella arenan, särskilt inom EU, aktivt söker konstruktiva lösningar som lugnar ned läget och skyddar de människor som tvingas fly.
Låt oss vara konstruktiva i vår politik. I stället för att stirra oss blinda på riskerna och problemen med flyktingsituationen borde vi mer pragmatiskt se möjligheterna. Vår grupp har i flera omgångar föreslagit att asylsökande så snabbt som möjligt ska kunna börja arbeta. Arbete är det absolut bästa sättet att integreras. Vår ekonomi behöver dessutom ett större utbud arbetskraft.
Svenska riksdagsgruppen efterlyser konkreta åtgärder från Inrikesministeriets sida så de asylsökande kan få ett ID-kort som möjliggör löneutbetalning. Var dröjer det?
Regeringen har planer på att skärpa kraven för familjeåterförening för dem som har fått asyl. Vill bara här kort meddela att vår grupp kommer att motsätta sig en sådan oetisk och kortsiktig politik.
Däremot vill vi ge en eloge åt statsminister Sipilä, som i detta läge är beredd att höja kvotflyktingarnas antal.
Värderade talman,
Det vi mest efterlyser av regeringen är en aktivare och tydligare Europapolitik. Jag frågar mig om regeringen alls har en idé om sin Europapolitik. Vad tycker Finland om trenden att många medlemsländer går sin egen väg och struntar i de gemensamma besluten? Har vi tappat tron på ett integrerat Europa? Jag bara undrar.
Den europeiska pressfriheten och demokratin hotas för första gången sedan andra världskriget. Efter det senaste valet i Polen har eurokritiska partiet ”Lag och rättvisa” både bytt ut domare i högsta domstolen och ställt medier under politikernas inflytande. Utvecklingen är både farlig och helt främmande för vår syn på rättsstaten.
Vad säger Finlands regering? Man stödde visserligen att EU-kommissionens beslut om att Polen blir föremål för granskning, men samtidigt säger ändå Finlands utrikesminister att EU inte ska lägga sig i hur Polens nya makthavare sköter sin politik. Budskapet är högst kluvet.
Den politiska debatten i Storbritannien inför landets folkomröstning om eventuellt utträde ur EU är också oroväckande. Debatten fokuserar inte på relevanta frågor och ser inte styrkan med EU-medlemskapet. Jag hoppas att regeringen klart ser att de frågor som gör att en del britter vill lämna EU, är de facto sådana frågor vi tillsammans inom EU kan hantera bättre, jämfört med att varje europeiskt land gör det skilt.
Värderade talman,
Jag vill ännu kort lyfta fram två väsentliga saker när det gäller politiken för 2016. De senaste månaderna har jag starkt drivit frågan kring ett nordiskt medborgarskap. Den nordiska värdegemenskapen och samarbetet är unika i världen och bör ytterligare fördjupas.
Det andra gäller regeringens utbildningsnedskärningar. Det finns möjligheter att korrigera kursen. I denna sal vet vi alla att Samlingspartiet lyssnar – också ofta på EK. Vore det inte dags att lyssna exempelvis på Matti Alahuhta som efterlyser satsningar på forskning och utbildning. Tänker regeringen backa när det gäller de kortsiktiga nedskärningarna som drabbar högskolor och universitet oskäligt hårt?
