Det finns än en gång orsak att understryka betydelsen av en inhemsk jordbruksproduktion. Det är inte föråldrat att tala om betydelsen av en hög självförsörjningsgrad av inhemska råvaror. Det handlar om att garantera riskfria och högklassiga råvaror för vår livsmedelsindustri. Finland har en hög moral och etik då det gäller husdjursuppfödning. I det finländska jordbruket tar man stor hänsyn till miljön. Just nu pågår arbetet med det nya EU- miljöstödprogrammet för jordbruket. Svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd för att programmet får den finansiering som behövs.
Vårt jordbruk baserar sig på familjejordbruksformen medan många andra länder övergått till intensivproduktion. Låt mig ta ett exempel. Inom Leningradområdet, där endast 10 % av jorden är i jordbruksproduktion finns det över 3 miljoner hönor. Behandlingen av gödslet från hönsgårdarna uppfyller inte på långt när de finländska kriterierna. EU:s nitratdirektiv skulle kräva minst 200 000 ha åker för spridningen av gödslet. I praktiken är området som gödslet sprids ut på en tiondel av detta. Det intensiva jordbruket i Le-ningradområdet är en stor belastningskälla för Finska viken. Trots att lagstiftningen är sträng är praktiken en helt annan. Däremot kan man säga att lag, regler och praktik fungerar mycket bra i Finland.
Regeringen återgick till gamla arbetssätt och diskuterade endast de stora linjerna i samband med ramdiskussionen. Det innebär att det inte finns så många element på detaljnivå i regeringens redogörelse om budgetramarna. Vissa positiva nyheter finns ändå.
Regeringens främsta utmaning är att öka sysselsättningen. Också i detta budgetförslag finns sysselsättningsökande satsningar.
Svenska riksdagsgruppen har sedan länge ansett att Finland borde utnyttja EU:s momsförsök i full utsträckning. Genom att sänka momsen på servicetjänster kan man öka efterfrågan och sänka tröskeln för anställning. Oberoende leder det till fler arbetsplatser. Förslaget att sänka momsen för frisersalongen och vissa verkstäder är bra men kunde gärna utvidgas på EU:nivå snarast möjligt.
Vi behöver ändå fler sysselsättningsinstrument. Vi har redan sett att hushållsavdraget för både reparation och service har skapat fler jobb och samtidigt minskat den grå ekonomin. Svenska riksdagsgruppen vill gärna se att regeringen utvecklar och utvidgar avdraget till att gälla nya arbeten.
Svenska riksdagsgruppen har tidigare oroat sig för de jobb som nu sköts av ensamföretagare. I Finland finns tiotusentals ensamföretagare som snart närmar sig pensionsåldern. De här företagarna borde nu uppmuntras att anställa sin första arbetsta-gare som kunde avlasta arbetsbördan och så småningom ta över verksamheten.
Regeringen gick inte den här gången in för att diskutera infra-satsningar på detaljnivå. Därmed uteblev det besked som hela Västra- och Mellannyland väntar på; att åtgärda de åtta kilometer långa köerna på stamväg 51 i Kyrkslätt. Svenska riksdagsgruppen är nöjd med regeringens beslut att öka procentandelen av statens vinst på utförsäljningar som kan användas till infraprojekt. Vi ser det som en möjlighet att inom budgetramarna kunna ge grönt ljus för ombyggandet av stamväg 51 år 2007.
Inom Svenska riksdagsgruppen utgår vi ifrån att regeringen tar Sveriges beslut att införa tonnageskatt för sina rederier på allvar. Om inte Finland ser över sin sjöfartspolitik denna vår hotas vi av en ny utflaggningsvåg av arbetsplatser. Finland måste snabbt återinföra ett reserveringssystem som skulle leda till nya fartygsbeställningar och ökad sysselsättning på de finländska rederierna.
Regeringens och riksdagens budgetpolitik verkar fungera lika regelbundet som tidvattnet. På våren skär man ned och på hösten ökar man utgifterna. Trots att det kan kännas som ett hopande och roende har det fungerat. Vi är inne på regeringsperiodens fjärde år och vi håller oss fortfarande till de knappa ramarna från 2003. Tack vare den ekonomiska politik som regeringen drivit har sysselsättningsläget och hemmamarknaderna stärkts. Nu har också investeringarna i Finland kommit igång och ex-porten drar bra. I en Europeisk jämförelse ser det bra ut för Finland idag.
Men jag kan inte ändå hålla mig ifrån att rikta ett kritiskt finger mot vissa av de inbe-sparingar på totalt 146 miljoner euro som finansministeriet tvingat fram.
Positivt är ändå att de aviserade nedskärningarna på miljömomenten kunde undvikas. På det här sättet kan miljöorganisationernas verksamhet fortsätta. Det samma gäller vattenskyddet och Metso-programmet. Bra är också att regeringen äntligen kom överens om stödet för en övergång till förnybar energi i uppvärmningen av småhus. Däremot anser vi inte det klokt att slopa stödet för reparationer som leder till större energieffektivitet.
Svenska riksdagsgruppen hade gärna sett att regeringen hade svarat på de rapporter som visar att utslagningen ökar bland barnfamiljer och de folkpensionärer som har de lägsta pensionerna.
Vi hade gärna sett en satsning på barnfamiljerna t.ex genom höjda ensamförsörjartilllägg och förlängd föräldraledighet till ett år.
Samtidigt finns det skäl att höja stöden för de äldre. Ett område som vi fått mycket kontakter om gäller de låga fpa-ersättningarna för privat läkarvård. Taxorna har släpat efter nu i över tio år och det vore hög tid att justera dem.
Slutligen några ord om biståndet.
Det är bra att anslagen för biståndet ökar med 64 miljoner vilket är mycket pengar i sig. Men regeringen ligger fortfarande långt efter den överenskommelse som Finland förbundit sig till inom EU. Enligt den överenskommelsen skall biståndet ligga på 0,7 procent av BNI år 2010. Chanserna för nästa regering att öka biståndsanslagen med flera hundra miljoner på en enda gång är inte stora. Därför måste denna regering ta ansvar för de förpliktelser som regeringen avtalat om på internationell nivå. Det finns med andra ord inte andra möjligheter än att nu - en gång för alla - höja biståndet med hjälp av riksdagens budgetmakt.
Christina Gestrin höll gruppanförandet 28.3.2006
