Rambudgetens nyckeltal motsvarar mycket långt det som Sfp förde fram inför riksdagsvalet och under de första regeringssonderingarna. Budgetutgifterna ökar bruttomässigt med 1,5 mrd euro och skatterna sänks med knappa 2 mrd euro. Bakom dessa tal döljer sig en lång rad av satsningar på bättre hälsa, bättre utbildning, bättre sysselsättning – ja, kort och gott, en bättre framtid.
UTBILDNING
Vi har sagt det många, många gånger tidigare från denna talarstol, men det är skäl att säga det igen. Vi måste skapa välfärden innan vi kan fördela den. Vi måste få fler jobb och fler skattebetalare för att klara av framtidens utmaningar. Därför ligger tyngdpunkten i regeringens politik på sysselsättningen.
Det syns främst i regeringens satsningar på utbildning. Satsningen är systematisk och omfattar alla nivåer inom utbildningen. Grundskolan får 80 miljoner i återinvesterade pengar.
Svenska riksdagsgruppen har länge efterlyst större satsningar på yrkesutbildningen, eftersom vi redan kan skönja en brist på inhemska timmermän, plåtslagare och vårdare.
Detta är bara några exempel. I Närpes ligger arbetslösheten nu på drygt 2 procent. Det råder akut brist på arbetskraft. Det är mycket viktigt att yrkesutbildningen nu får fler elevplatser och att läroavtalskontrakten skall utökas. Totalt sett höjs statsandelarna till kommunerna för utbildning och kultur med över 200 miljoner euro.
Också universiteten får tilläggsmedel. Forskningen får totalt 90 miljoner i nya pengar. Dessutom gör regeringen slag i saken och förverkligar den viktiga tanken om ett stort innovationsuniversitet i huvudstaden då tre universitet går samman.
För oss är det viktigt att studiestödet höjs nästa år. Vi har medlemmar i vår riksdagsgrupp som hunnit vara med som studentkårsordförande och kräva att studiestödet redan då skall höjas. Nu kan den cirkeln slutas. Positivt är också att studerandenas inkomstgränser höjs med hela 30 procent under kommande skatteår.
SYSSELSÄTTNING
Det främsta politiska instrumentet för att stimulera sysselsättningen har varit skattepolitiken. Nu väljer regeringen att invänta arbetsmarknadsparternas förhandlingsresultat innan man beslutar om eventuella skattesänkningar. Riksdag och regering har visserligen väntat på arbetsmarknadsparterna förr, men det kan vara skäl att påminna alla instanser om att riksdagen inte väntar hur länge som helst på nästa års skattelagar.
Regeringen skjuter de överenskomna skattesänkningarna på framtiden eftersom det finns en risk för överhettning inom ekonomin. Svenska riksdagsgruppen ger stöd för denna syn, men vi vill ändå understryka behovet av att Finland reagerar på den internationella skattekonkurrensen. Det finns fortfarande behov av att kontinuerligt och systematiskt sänka den totala skattegraden. En sysselsättande skattepolitik är en riktig skattepolitik.
Vi utgår ifrån att regeringen förbereder sig fram till budgetmanglingen på att kunna genomföra speciellt två skattereformer under nästa år. För det första anser vi att beskattningen för löntagare och pensionärer bör göras jämlik redan 2008.
För det andra vill vi understryka att det brådskar gällande ett beslut om tonnageskatten. Vår sjöfart löper ständig risk för att flaggas ut. Regeringen måste ha beredskap att agera snabbt för rädda tusentals finländska arbetsplatser.
För det tredje utgår vi ifrån att finansministeriet omgående startar utredningen om hur arvskattereformen skall förverkligas.
SOCIALA SATSNINGAR
Valrörelsens profilgrupper har en tydlig profil också i rambudgeten. Många pensionärer kommer att få se en rimlig höjning av sin folkpension. Dels höjer regeringen folkpensionens grundbelopp med 20 euro från början av året, dels kan folkpensionen höjas med ytterligare 20 euro då dyrortsklasserna reformeras i många kommuner. Det ger en stor del folkpensionärer runt 40 euro till i månaden!
Svenska folkpartiet lyfte också fram barnfamiljerna men framförallt ensamförsörjarna. Det är bra att barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs med 10 euro per barn, även om detta naturligtvis inte löser ensamförsörjarnas alla problem. Men det är ett steg i rätt riktning. De övriga familjepolitiska satsningarna skall förverkligas 2009 och 2010.
Inför regeringens rambudgetmangling fanns ett beredningsförslag om att tumma på den subjektiva rätten till dagvård. För sfp har den subjektiva rätten till dagvård varit en principfråga i många år. Vi är därför nöjda över att beredningens förslag inte gick igenom. Jag vill ännu understryka för säkerhets skull; regeringen tummar inte på den subjektiva rätten till dagvård! Men det är rimligt att dagvårdssystemet blir flexiblare och också mera anpassat till familjernas behov.
För oss i Svenska riksdagsgruppen är satsningarna på den offentliga vården fortfarande viktiga. Det handlar om rättvisa. Den offentliga vården gagnar alla. Det är med belåtenhet vi därför noterar att regeringen skjuter till över 600 miljoner euro till den kommunala vården och servicen. Eftersom den största utgiftsposten inom vården är lönekostnaderna, utgår vi ifrån att denna satsning skall leda till fler fasta anställningar, fler händer på avdelningarna och fler euron i vårdarens lönekuvert.
REGIONER OCH VÄGAR
Vi har många partier i riksdagen, men nu i budgettider undrar jag om inte Vägpartiet är det mäktigaste av dem alla. Även denna gång verkar det som om finansministeriet räknat med att riksdagens vägparti sätter in de tillägg som regeringen nu lät bli att göra. I rambudgeten finns visserligen extra anslag för både vägunderhållet och för de privata vägarna, men satsningarna är ändå för små.
Nu handlar det inte ens om att starta nya stora byggprojekt utan att bevara vår egendom så att den inte förfaller. På grund av de ryska virkestullarna våndas man nu inom skogsindustrin över hur man skall få ut mer virke från de finländska skogarna då de små vägarna är i allt sämre skick. Inom Svenska riksdagsgruppen utgår vi ifrån att finansutskottet får ta sig en ordentlig funderare på detta problem.
Regeringen fattar beslut kring nya väg- och banbyggen efter att man färdigställt en egen redogörelse. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att regeringen utgår ifrån den föregående regeringens så kallade infraministergrupps prioriteringslista. Enligt den ligger förbättringen av stamväg 51 igenom Kyrkslätt samt elektrifieringen av banan mellan Vasa och Seinäjoki i tur att förverkligas.
TVÅSPRÅKIGHET
Vi kommer att se många förvaltningsreformer under de kommande åren. Den kommunala servicen och strukturen börjar ta form på det lokala planet. I rambudgeten aviserar regeringen en samfälld reform av både tingsrätter och polisdistrikt. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att justitieministern håller ett skarpt öga på hur tvåspråkigheten förverkligas. Vår finländska tvåspråkighet innebär inte enbart att personen vid servicedisken skall kunna erbjuda service på båda språken, utan att hela förvaltningen genomsyras av tvåspråkighet.
Vår fungerande tvåspråkighet förutsätter ett brett medieutbud. Regeringen tryggar nu SVT:s sebarhet i Finland samtidigt som Yle:s sändningar tryggas i Sverige. Dessutom fortsätter det indirekta stödet till FNB för att trygga en bred nyhetsbevakning på svenska i Finland.
Den rambudget som regeringen nu lägger fram ger goda möjligheter att förverkliga ett framgångsrikt regeringsprogram.
Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 29.5.2007.
