Budgeten nästa år innehåller flera redan bekanta satsningar för att förbättra situationen för barn och barnfamiljer. Frågeställningen är aktuell i och med illamåendet hos barn och barnfamiljer ökat bland annat till följd av olika alkoholrelaterade och mentala problem samt svårigheter. Även en tilltagande fattigdom bland barnfamiljerna bidrar till situationen. Redan i regeringens förslag fanns en förhöjning av ensamförsörjartillägget till barnbidraget med 10 euro per barn och månad med. Förhöjningen kommer dock inte alla till del eftersom höjningen i motsvarande grad sänker utkomststödet för de allra fattigaste – en koppling som Svenska riksdagsgruppen redan tidigare föreslagit att borde slopas.
Under utskottsbehandlingen har det föreslagits att ett anslag om 4 miljoner euro för psykvård för barn och unga skall öronmärkas. Inga pengar har nu lagts till, men skrivningen förpliktar att åtminstone 4 miljoner euro kommer att användas för detta ändamål. Riksdagen har redan under en lång rad år beviljat anslag för detta i samband med budgetbehandlingen. Svenska riksdagsgruppen hoppas anslaget nu är permanent. Också rättspsykiatriska undersökningar för barn och unga får ett tilläggsanslag på 1 miljon euro.
Svenska riksdagsgruppen stöder också varmt det höjda anslaget för verkställande av den nya barnskyddslagen. Tyngdpunkten i lagen är satt på åtgärder inom den öppna vården och på ett tidigt ingripande. Ytterligare ett led i strategin om ett tidigt ingripande är ett förutsättande att regeringen vidtar kraftigare åtgärder för att trygga en jämlik tillgång på skol- och studenthälsovårdstjänster i hela landet och för att förbättra ungdomarnas välmående. Att det är nödvändigt har den senaste ungdomsbarometern och de tragiska händelserna i höst visat.
Regeringen har också föreslagit olika sociala förbättringar för krigsveteranerna och -invaliderna - självständighetsjubileumsåret till ära. Det handlar om en åtgärdshelhet som får 10 miljoner euro och där målsättningen är att stöda veteranerna i hemmet samt att säkra möjligheterna till anstaltsvård där sådan blir nödvändig. Anslagen för rehabilitering ökas nästa år, makans rehabiliteringsperioder förlängs och anslag satsas också på projekt där rehabiliteringsanstalten och kommunen samarbetar.
Svenska riksdagsgruppen anser att ombyggandet av stamväg 51 borde ha gjorts enligt den tidtabell som riksdagen redan godkänt. Vi stöder därför varmt den förpliktande skrivningen i betänkandet som kräver att de projekt som riksdagen en gång godkänt skall förverkligas före nya projekt startas. Svenska riksdagsgruppen anser också att elektrifieringsprocessen av vårt järnvägsnät måste fortgå i den ordning som ministerarbetsgruppen redan beslutit. Regeringen bör också så snabbt som möjligt genomföra de reformer som stöder rederinäringen och sjöfarten som man har förbundit sig till i regeringsprogrammet.
En del av de infra- och vägprojekt som Svenska riksdagsgruppen under budgetprocessen framhållit som viktiga, exempelvis förbindelsebåtstrafiken i skärgården, köerna vid östgränsen och Kvarkentrafiken fanns redan med i regeringens förslag. Vi stöder varmt riksdagens beslut att reservera anslag för reparationer och förbättringar av förbindelsebåtsbryggorna och också det höjda anslaget för upprätthållandet av privata vägar.
Riksdagen ökade anslagen för lantbruksrådgivningen, vilket är nödvändigt med tanke på de stora omställningarna och utmaningarna för lantbruket i vårt land. Vi är också glada för att det kustnära yrkesfisket beaktades i riksdagsbehandlingen. Det ökade stödet till skogssektorn kommer att förbättra möjligheterna till ett hållbart skogsbruk.
Eutrofieringen är ännu Östersjöns största problem. För en månad sedan godkändes Baltic Sea Action Plan som också ställer krav på oss: år 2021 skall Östersjön vara i samma ekologiska skick som 1940. Finland står för omkring 10 % av totalbelastningen av Östersjön, men våra egna åtgärder har en alldeles avgörande inverkan på vattnen i våra insjöar och vid våra stränder. Svenska riksdagsgruppen stöder därför alla anslag som finns i budgeten för såväl vattenskyddsprojekt för lantbruket och utbygganden av tömningssystem för septiktankar i skärgården och insjöarna som satsningarna på byggandet av vatten- och avloppsledningar och stödet till avloppsvattenrening på glesbygden. Svenska riksdagsgruppen välkomnar även det höjda understödet till miljöorganisationerna.
Ett annat mycket stort hot är de ökande olje- och kemikalietransporterna på Östersjön. Svenska riksdagsgruppen anser att skrivelsen i betänkandet som förpliktar miljöministeriet att utreda vilka tilläggsresurser oljebekämpningen i vårt land behöver är viktig. Miljöutskottet säger i sitt utlåtande att kostnaderna för anskaffande av nya fartyg och ny materiel kommer att kosta 100-150 miljoner euro fram till år 2015. Också anslaget som håller rederiverkets fartyg i beredskap måste ses över för att kunna upprätthålla en god beredskap. Svenska riksdagsgruppen anser att snabbt bör göra upp en långsiktig investeringsplan för oljeskyddet i vårt land.
Också klimatarbetet har fått tillägg i riksdagsarbetet. Anslaget för energirådgivning och –information har höjts med en halv miljon euro. I den kompletterande budgetförslaget reserverades anslag för uppgörande av en vindatlas – en grundförutsättning för en utvidgad vindkraftsanvändning i Finland. Också ett höjt anslag om 750 000 euro till miljöforskningen är välkommet.
Under hösten kunde vi bevittna en hård lobbningskampanj gentemot riksdagen gällande fördelningen av tipsvinstmedlen. Alla riksdagspartier var eniga om att det förslag till fördelning som regeringen först kom med inte var acceptabelt. Svenska riksdagsgruppen är nöjda med korrigeringen till budgetförslaget – den var nödvändig. Att tipsvinstmedlen inte skulle ha använts på det sätt som riksdagen förutsatt skulle ha hotat hela vårt system.
En av regeringsprogrammets tyngdpunkter är en satsning på kunnande och innovationer, och en stor del av diskussionen har fokuserats på det så kallade innovationsuniversitetet. Svenska riksdagsgruppen har framhållit att en grundförutsättning för ett framgångsrikt universitetsväsende i vårt land är att basfinansieringen är i skick för alla våra universitet och högskolor. Att anslaget för basfinansieringen ökas med 5 miljoner euro är nödvändigt. Även ett tilläggsanslag för övningsskolorna är nödvändigt eftersom skolorna fått fler uppgifter och för att undervisningen inte skall bli lidande.
På utbildningssidan var det också viktigt att anslagen till de statliga specialskolorna inte skars ner. Att elever och studerande med specialbehov skall ha samma möjligheter till utbildning som andra är en jämlikhetsfråga. Svenska riksdagsgruppen välkomnar också anslaget på 100 000 euro för utbildning av invandrarkvinnor. Att mödrarna i invandrarfamiljerna får förbättrade möjligheter till utbildning i Finland är av en avgörande betydelse för integrationen i vårt land. Detta riktade anslag går hand i hand med regeringens strävan till en förnyad migrationspolitik i Finland.
Avslutningsvis några ord om vårt U-landsbistånd; det egentliga biståndet beräknas nästa år motsvara 0,44 % av BNP. Finland har förbundit sig till Europarådets beslut om en miniminivå om 0,51 % av BNP i bistånd senast år 2010 och 0,7 % 2015. Svenska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att hålla fast vid de löften som getts, och anser att det långsiktiga målet måste vara 0,7 % av BNP i bistånd – senast år 2015.
Christina Gestrin höll gruppanförandet 17.12.2007.
