EU:s ekonomiska och innovationspolitiska framgång är avgörande för Finlands fortsatta välgång, skriver statsrådet i sin redogörelse. Vidare slår statsrådet fast att Finland måste aktivt delta och påverka utvecklingen av och riktningen i EU:s forsknings- och innovationspolitik. Statsrådet anser att vi genom att utnyttja möjligheterna i EU:s innovationspolitik kan stärka vår egen innovationsverksamhet och bidra till att Europa utvecklas till en ledande kompetensbaserad ekonomi. Det stämmer säkert och härmed vill Svenska riksdagsgruppen påminna om det mycket långa samarbetet vi haft med övriga Norden också inom forskning och utveckling.
Världens ekonomiska forum har flera gånger placerat Finland högst upp på sin lista över världens mest konkurrenskraftiga länder. De övriga nordiska länderna har också placerats högt upp på listan. Med tanke på att de nordiska länderna är små, har höga skatter och stora offentliga sektorer med omfattande välfärdssystem kan det te sig paradoxalt att de samtidigt placerar sig i spetsen på världens konkurrenslistor.
Nordiska ministerrådets sekretariat har för några år sedan i en debattskrift fört fram tanken om att framtidens konkurrens i allt högre grad handlar om att ta fram värdeskapande lösningar som andra svårligen kan kopiera, om att förstå de globala förändringarna, sina egna styrkor och den egna kompetensen. I debattskriften tas några grundbetingelser fram, som de nordiska länderna delar i världsekonomin och som gör oss unika och som hittills gjort att vi klarat oss i konkurrensen, så som vårt gemensamma kulturella arv.
Den nordiska samfundsformen ger enligt forskningen ideala förutsättningar för innovation. Befolkningen vågar ta initiativ, de vågar ta risker och engagera sig utan att behöva frukta alltför långtgående negativa konsekvenser ifall satsningen inte skulle bära sig.
Regeringen slår fast att innovationspolitik är näringspolitik och att det är just hos företagaren som idéerna, risktagningsförmågan och andra färdigheter förenas. Finlands företagaraktivitet anses vara svag och för att åtgärda den behövs medvetna åtgärder. I främjandet av företagandet kan såväl staten, regionen som de enskilda kommunerna spela en viktig roll. Kommunen bör ha en aktiv näringspolitik som främjar såväl småföretagande som möjligheterna för större företag och industri att etablera sig och verka i kommunen. Små och medelstora företag bör ges sådana verksamhetsförutsättningar att de kan växa och utvecklas i samverkan med det omgivande samhället. Svenska riksdagsgruppen stöder varmt regeringens förslag om att de utvecklingsåtgärder och incitament för innovationer som gäller bland annat affärsverksamhet, ledning och arbetssätt ska stärkas.
En av de centrala förutsättningarna för att Norden skall kvarstå som konkurrenskraftig region är att man också i framtiden kan visa upp världens bästa utbildningssystem. Det viktigaste kapital vi har är människor och deras kunskap. Norden måste också i fortsättningen vara bäst i världen på att utveckla existerande talanger. Trots att bredden är viktig är det även viktigt att utnyttja vårt spetskunnande som innebär att man här hos oss kan komma med radikala idéer med stor innovationspotential. Gällande forskning och utveckling är utgångsläget hos oss i ett globalt perspektiv mycket gott. De nordiska länderna satsar i medeltal över tre procent av BNP på forskning och utveckling.
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. För att regeringsprogrammets mål skall nås krävs ännu ett betydande finansieringstillskott.
Ett av de uttalade målen för regeringens universitets- och högskolepolitik är att öka den internationella spetskompetensen och att skapa starka högskolehelheter. Statsrådet vill vidareutveckla utbildningssystemet som en helhet så att den bättre än tidigare stöder utvecklingen av en internationellt konkurrenskraftig, bred och sektorövergripande kompetensbas. Våra universitet har redan en stor potential. Verksamhet som stöder vägledning för affärstänkande, i stil med projektet "Från forskning till affärsverksamhet" bör stödas ännu mer.
Att det finns en stor potential i våra universitet såg man ett bevis på förra veckan när Marcus Wallenbergpriset delades ut i Stockholm. Marcus Wallenberg-priset är ett internationellt vetenskapspris som utdelas årligen till en forskare eller mindre forskargrupp som erkänsla för ett vetenskapligt genombrott som anses komma att ha en betydande inverkan på industrin. Priset utdelades nu för den 25:e gången och mottagarna var nu professor Bjarne Holmbom och diplomingenjör Christer Eckerman från Åbo Akademi för sin forskning och innovation gällande separering och utvinning av kemiska komponenter ur ved.
Under de följande tio åren kommer fler än hundratusen personer på grund av ålder att försvinner ur det arbetslivet i vårt land. En ökad arbetskraftsinvandring behövs och välkomnas (av Svenska riksdagsgruppen). Arbetskraftsinvandring kan innebära en inflyttning av innovationer, förmåga, idéer och vilja som vi måste kunna ta vara på. Statsrådet konstaterar att Finlands attraktivitet som invandringsmål kan förbättras genom en konkurrenskraftig personbeskattning i förhållande till våra konkurrentländer. Svenska riksdagsgruppen stöder detta – även med tanke på den arbetskraft som redan bor i Finland. En konkurrenskraftig personbeskattning kan aldrig vara fel.
Svagheterna, om man återgår till att se på den nordiska situationen, består i att vi saknar tillräcklig kritisk massa, att synligheten och attraktiviteten för nordisk forskning är otillräcklig och att de banbrytande innovationerna oftast görs på andra håll. Nuvarande direktören vid Nordiska rådet, Jan-Erik Enestam har för några år sedan under sin tid som nordisk samarbetsminister konstaterat att för att Norden skall kunna tävla om europeiska forskningsanslag och hävda sig i den allt hårdare globala konkurrensen inom forskningsområdet måste de nordiska länderna snabbt och målmedvetet satsa på ett förnyat och utbyggt samarbete, inte bara i Norden utan i hela Östersjöområdet. Svenska riksdagsgruppen hoppas att man kan ta tag i detta initiativ och att statsrådet också kan se ett regionalt samarbete med våra grannar som en innovationsfaktor i Europa.
Mats Nylund höll gruppanförandet 15.10.2008.
