Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

16.10.2008 kl. 17:45

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

Revisionsutskottets betänkande utmynnar hur som helst i förslag till uttalanden om åtgärder som strävar efter att stärka graden av obligatorium i informationsstyrningen för social- och hälsovården samt komplettera lagstiftningen för social- och hälsovården. Dessutom vill utskottet att systemet med statsandelar förändras så att kommunerna sporras till verksamhet som är både kvalitativ och ekonomiskt effektiv.

Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken. Det räcker inte bara med tilläggsanslag för att trygga tillgång på god vård. Vi måste även se till att serviceproduktionen är anpassad till de nya utmaningar som vi står inför.

Redan den förra regeringen började se över organisationen för den offentliga servicen och startade den pågående kommun- och servicestrukturreformen. Som en logisk fortsättning på kommun- och servicestrukturreformen förbereder regeringen även en ny hälso- och sjukvårdslag. Enligt förslaget kommer förhållandet mellan specialsjukvården och primärvården alltså att bli närmare och naturligare. Avsikten med båda reformerna är att stärka servicestrukturerna genom att sammanföra servicen och öka samarbetet. Nya strukturer skall möjliggöra en effektiv användning av resurserna.

En hög kvalitet i vården innebär också att man inte gör reformer för reformernas skull, utan att man ser till fungerande enheter och helheter som erbjuder invånarna den service de behöver i praktiken.. Reformer där man strävar efter stora enheter för storlekens skull eller mäter personalens antagna yrkesskicklighet i antalet ingrepp per år beaktar inte invånarnas rätt till kvalitativ vård nära hemmet i tillräckligt hög utsträckning. Den nya hälsovårdslagen får till exempel inte schablonmässigt innebära att varannan förlossningsavdelning dras in. Svenska riksdagsgruppen har under hela processen med kommun- och servicestrukturreformen betonat att målet i alla lägen är att säkra en högklassig vård- och servicenivå för kommuninvånarna. Det kommer vi även att göra när det kommer till tillämpningen av den nya hälsovårdslagen.

För att hålla hög kvalitet i vården behövs det dessutom en ordentlig satsning på personalen – både på läkare, sjukskötare och annan personal. Det handlar om vidareutbildning, men också om att besätta tjänster och ha tillräckligt med personal. Det handlar om att se till att arbetstiderna är tillräckligt flexibla, så att det också går att kombinera vårdyrket med familjelivet. Alltför många läkare tex belastas idag av tunga jourer. Obesatta läkartjänster ökar lätt jourbördan för de övriga, och gör läkararbetet på hälsocentralen mindre attraktivt. Alltför många inom vårdsektorn vet inte heller från vecka till vecka om de har jobb eller inte. Personalen måste kunna känna trygghet och arbetsro för att i sin tur kunna ge en trygg och god vård. För att det här skall lyckas måste hälsovårdscentralernas status höjas! Bara så kan tillgången på läkare och övrig personal inom primärvården tryggas.

En viktig sak att ta fasta på för framtiden är också den förebyggande verksamheten. Genom en välfungerande förebyggande styrning kan eventuella problem i social- och hälsovården stävjas i tid utan att invånare faller genom systemet eller riskerar att behandlas olika beroende på boningsort. Det är också en förutsättning för en god skolhälsovård med regelbundna läkarundersökningar.

Herr Talman,
Revisionsutskottet har nu lagt stor vikt vid granskningen av bland annat åldringsvården och skolhälsovården. Enligt Svenska riksdagsgruppen har det allmänna till uppgift att träda in just i de livsskeden där individen inte klarar sig på egen hand. Vår lagstiftning ger våra äldre och våra skolelever rätt till kvalitativt god vård, omsorg och tillsyn. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken.

Svenska riksdagsgruppen kan omfatta tanken bakom förslagen till uttalande som revisionsutskottet för fram. Om ett system inte fungerar tillräckligt bra måste det granskas. Även om kommunerna har självbestämmanderätt, är de mer eller mindre beroende av ekonomiskt stöd av staten. Det statliga stödet fördelas sektorsvis men staten kan inte kräva att pengarna används till just det som de är avsedda för. Den kommunala självbestämmanderätten innebär också ansvar, ansvar för att ökade resurser används där de behövs bäst. Erfarenheterna av denna frihet är inte alltid de bästa. Det händer att kommuner nonchalerar uppställda mål och kvalitetskrav, vilket bidrar till att kommuninvånarna hamnar i olika ställning och att deras rättigheter inte uppfylls i lagens anda. Den kommande översynen av statssandelssystemet borde därför vara sporrande för de kommuner som använder sina statsandelar till, så att säga "rätt" ändamål, utan att systemet för den skull behöver innebära en återgång till det gamla systemet med öronmärkning av alla anslag.

Anna-Maja Henriksson höll gruppanförandet 16.10.2008.

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15