Höjningen av internationaliseringsunderstödet för företagens gemensamma projekt, som ingår i budgetförslaget, bidrar till att genomföra olika exportfrämjande åtgärder. Speciellt viktigt är projekten och understöden för företag som inleder sin export och för företag som försöker etablera sig på nya marknadsområden.
Redan det budgetförslag som regeringen presenterade i höstas innehöll många element som stödde sysselsättning och företagande. De tillägg riksdagen gör har också en stimulerande effekt. Men de signalerar också att livet skall gå vidare. Vi vill därför stöda kultur, social- och hälsovård och miljöprojekt, där ofta små anslag kan ha en stor effekt
Staten kan och bör i detta läge stimulera bland annat bostadsproduktionen genom stöd till nybyggnation och grundreparationer. I budgeten för nästa år ingår en ökning av den räntestödda ARA-produktionen. Dessutom ökas bevillningsfullmakten för bostadsproduktionen för specialgrupper med hela 25 miljoner euro under nästa år. Svenska riksdagsgruppen hoppas att regeringen även har beredskap att återkomma till dessa åtgärder i samband med den första tilläggsbudgeten om behov finns. På byggnadssidan kan även övriga offentliga projekt såsom exempelvis grundreparationer eller nybyggen av skolor och åldringshem ha en positiv effekt.
När det gäller infraprojekten och kommunikationerna erbjuder de ett snabbt sätt att få igång ekonomisk aktivitet samtidigt som de förstås stöder både trafiksäkerhetsåtgärder och förbättrade kommunikationer. Basväghållningen har i utskottsbehandlingen i riksdagen fått ett tillägg om dryga 20 miljoner euro och basbanhållningen dryga 13 miljoner. Vad gäller de större infrasatsningarna och eventuella tidigarelägganden vill jag bara, gällande stamväg 51 mellan Kyrkslätt och Stensvik i Esbo, påminna att Svenska riksdagsgruppen hela tiden motsatt sig den senareläggning vi nu ser. Blir det aktuellt att tidigarelägga något av de större infraprojekten förutsätter Svenska riksdagsgruppen att grundförbättringen av stamväg 51 är först på listan.
En stor del av de tillägg som finansutskottet föreslår kommer också att gynna miljön förutom att de även stimulerar sysselsättningen. Speciellt glad är jag över tillskottet om 3,5 miljoner till miljöministeriets moment för miljöarbeten. Utan det tillägg som finansutskottet föreslår sjunker anslagen för miljöarbeten avsevärt från årets nivå. Eftersom momentet används till att planera och genomföra miljöarbeten, göra grundliga renoveringar samt utföra vatten- och avloppsarbeten har anslaget klara sysselsättningspolitiska effekter samtidigt som behovet av anslag för just miljöarbeten är mycket stort.
Om man dessutom lägger till det föreslagna tilläggsanslaget på 4,5 miljoner på jord- och skogsbruksministeriets moment för stöd till bland annat vattenförsörjningen föreslås satsningarna på miljöarbeten samt vatten och avlopp att ökas med hela 8 miljoner euro. Enbart anslaget för vattenförsörjningen och översvämningsskyddet har i det närmaste tredubblats jämfört med läget för två år sedan. Att en stor del av anslagen för vattenförsörjning går till främjande av vatten- och avloppsåtgärder är synnerligen positivt. Den belastning som beror på hushållsavloppsvatten i glesbebyggelsen har stor betydelse särskilt i fråga om fosforbelastningen i Östersjön. Den årliga fosforbelastningen från de ca en miljon människor som inte har tillgång till allmänna avlopp är 1,5 gånger så stor som från de 4,2 miljoner människor som är anslutna till sådana.
Ett annat positivt förslag i nästa års budget är utvidgningen av hushållsavdraget. Svenska riksdagsgruppen har redan tidigare efterlyst en kännbar höjning av stödet till hushåll som övergår till en förnyelsebar energiform som uppvärmningskälla. Förutom att ökningen av hushållsavdraget till 3000 euro per år är en synnerligen viktig klimatpolitisk åtgärd i och med att avdraget i framtiden även omfattar energisparande förbättringar i hemmen, har också den ökningen en sysselsättande effekt. Man kan väl förutspå att avdraget i och med denna förändring blir ännu mer populärt i och med att avdraget för reparationsarbeten i hushållen nästan tredubblas. I och med det höjda maximibeloppet av hushållsavdraget förbättras ställningen förstås även för dem som anlitar omsorgstjänster.
För att till fullo kunna använda sig av det nya hushållsavdraget krävs det dock tillgång till information och rådgivning om olika energialternativ. Regeringen hade föreslagit att anslaget för bland annat energirådgivningen skulle återgå till samma nivå som år 2007, men i och med finansutskottets förslag kan nivån nu bibehållas. Främjandet av energisparande och förnyelsebar energi är också i enlighet med den klimat- och energistrategi som nu behandlas i riksdagen. Finland är ett förhållandevist litet land men då det gäller förbrukningen av energi per capita hör vi till storkonsumenterna i världen. Det kan delvis förklaras med strukturen på vår industri, vårt geografiska läge och de långa avstånden. Men utöver det kommer en hög konsumtion av energi i hushållen och i de övriga samhället. Hittills har kraven att spara, effektivera och att styra konsumtionen till mindre miljöbelastning och större energisparsamhet varit blygsamma. Ärligt sagt, en märkbar förändring till en miljövänligare livsstil har inte ännu skett i Finland. Vi ligger efter i ibruktagandet av ny, förnybar energi och energisnål teknologi jämfört med många andra länder i västvärlden – därför anser Svenska riksdagsgruppen att alla anslag som kommer energirådgivningen till del i allra högsta grad behövs.
Nästa år innehåller statsbudgeten för första gången också statligt stöd till kollektivtrafiken i stora stadsregioner. Ett ytterligare utvecklande av kollektivtrafiken i städerna behövs för att Finland skall klara sina klimatpolitiska målsättningar och åtaganden. Budgetramarna innehåller för sin del ett preliminärt löfte om ytterligare ökade anslag för kollektivtrafiken i de större städerna i framtiden. En fungerande kollektivtrafik är också en klimatpolitisk åtgärd. Utan den ytterligare satsningen på kollektivtrafiken som finansutskottet nu föreslår skulle det ha funnits en risk att kollektivtrafiken på landsbygden skulle ha skurits ner. Fungerande kollektivtrafik i alla delar av landet är en förutsättning för att hålla hela landet levande samtidigt som det också måste finnas alternativ till den egna bilen.
Svenska riksdagsgruppen stöder finansutskottets förslag att lyfta upp ytterligare saker som är viktiga för att hålla hela landet levande, nämligen landsbygdsrådgivningen och landsbygdsutvecklingen. Landsbygdsrådgivningen kan genom tillägget i finansutskottet bibehållas på årets anslagsnivå. Genom ett tillräckligt stort anslag kan man garantera ett rådgivningsutbud som håller hög kvalitet och som är både regionalt och innehållsmässigt heltäckande. Genom rådgivningen kan man bland annat förbättra landsbygdsföretagens konkurrenskraft, förbättra miljön och minska näringsbelastningen.
Nästa års budgetförslag innehåller många sociala förbättringsförslag som också stärker familjernas situation. Moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenningarnas miniminivå höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet från och med den 1 januari. Detta innebär en höjning på ca 170 euro i månaden. Dessutom höjs vårdpenningen för hemvård av barn med 20 euro i månaden och stödet för privat vård av barn med 22,67 euro i månaden. Barnbidraget höjs med 10 euro i månaden från och med det tredje barnet. Att stipendietagarnas sociala trygghet också äntligen ordnas innebär att en stor lucka i vårt sociala system fylls. Även behovsprövningen av makens inkomster i bostadstillägget till studiestödet för studerande slopas, något som underlättar situationen för studerande. Svenska riksdagsgruppen anser att det är rättvist att också pensionärerna nu får en lindrad beskattning, så att pensionsinkomsterna inte beskattas hårdare än förvärvsinkomster av samma storlek.
Förutom detta är vi nöjda över att finansutskottet igen föreslår en öronmärkning för anslag för barn- och ungdomspsykiatrin, något som Svenska riksdagsgruppen arbetat för och som funnits med i budgeten sedan år 2000 – antingen under eget anslag eller som öronmärkning. Svenska riksdagsgruppen anser dock att det är dags för regeringen att ta denna fråga på ett sådant allvar att riksdagen i fortsättningen inte skulle tvingas sköta denna självklara sak. Även hemtjänster för barnfamiljer får en öronmärkning under samma moment. Viktigt är också de höjda anslagen för den psykoterapi som Folkpensionsanstalten ordnar. Anslaget på en halv miljon förbättrar förhoppningsvis läget trots att ett större anslag skulle behövas.
I samband med remissdiskussionen tidigare i höst krävde Svenska riksdagsgruppen att staten måste ta sitt ansvar för skrivningarna om det pilotprogram för integrering av invandrare i invandrartäta områden som ingår regeringsprogrammet. Pilotprogrammet har inte fått anslag i regeringens budgetproposition, men i utskottsbehandlingen har ett förslag om en miljon euro för detta pilotprojekt förhandlats fram. Detta innebär att planeringen av projektet kan inledas i Migrationsverket inkommande år. Projektet är av stor vikt för en lyckad integrering av invandrare. Det måste också bli lättare för de invandrare som redan bor i Finland att komma med i arbetslivet, samtidigt som vi inte får glömma bort det framtida behovet av arbetskraftsinvandring. Det handlar bland annat om behovet av en attitydförändring på arbetsmarknaden, men också om en ökad kompletterande utbildning för att utbildad arbetskraft skall få kompetens att utföra sina yrken i Finland. Skräddarsydda kurser för invandrarkvinnor behövs också i större utsträckning, något som även beaktats i med en ökning av anslaget för studiesedlar inom den fria bildningssektorn.
Ett tryggande av universitetens verksamhet är en förutsättning för vår kunskap och vårt kunnande. Beaktar man såväl finansutskottets förslag som de linjedragningar regeringen gjort hittills under denna period har verksamhetsförutsättningarna förbättrats märkbart. Regeringen har också i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Detta är en viktig målsättning speciellt under en ekonomisk tillbakagång. Satsningar på forskning och utveckling är viktiga under de kommande åren.
Finland har också förbundit sig till Europeiska rådets beslut om en miniminivå om 0,51 % av BNP i bistånd senast år 2010. Svenska riksdagsgruppen anser att det är mycket viktigt att hålla de löften som getts, och att det långsiktiga målet måste vara 0,7 % av BNP i bistånd - senast år 2015. Det nuvarande ekonomiska läget kanske hjälper oss att uppnå denna målsättning – men ändå lite på fel sätt. Vi måste fortsättningsvis hålla fast vid målet 0,7 % också när ekonomin igen går bättre.
En liten men positiv ökning i budgeten är satsningen på svenskspråkig barnträdgårdslärarutbildning i södra Finland. Vi har en akut brist på behörig personal vid daghemmen i huvudstadsregionen och kommunerna har länge kämpat med problemet. Anslaget gör att Helsingfors Universitet och Arcada nu kan inleda en planering med syfte att starta en grundutbildning år 2010.
Christina Gestrin höll gruppanförandet 15.12.2008.
