Ärade talman,

Den svaga ekonomiska tillväxt vi förutspås uppleva under de närmaste åren och osäkerheten i omvärlden kräver strama tyglar i våra statsfinanser. Detta måste vara utgångspunkten för de ramar som nu diskuteras.

All uppmärksamhet i den offentliga politiska debatten om regeringens förslag till budgetramar har ägnats dividendbeskattningen. Orsaken är förstås regeringens eget behov av att justera modellen så att kryphål täpptes till. Det har nu lyckats och regeringen bör få en eloge för att den vågat medge ett det höll på att gå fel.

Ändå är till exempel sänkningen av samfundsskatten betydligt viktigare med tanke på företagens och därmed hela landets ekonomiska tillväxt och sysselsättningsläget. Den sänkta samfundsskatten är, liksom reformen av dividendbeskattningen, avsedd att utmana företagen och deras ägare: Nu gäller det för dem att stå upp till bevis på att reformen faktiskt främjar tillväxten och därmed sysselsättningen.

Samtidigt visar det trängande behovet av att sänka samfundsskatten för att matcha nivån i grannländerna hur angeläget det på sikt vore med en överenskommen miniminivå för företagsbeskattningen inom EU, så vi skulle slippa kapplöpningen mellan länderna.

Preciseringen av dividendbeskattningen var också enligt Svenska riksdagsgruppen klok, med tanke på både rättvisan och småföretagen. Om inget hade gjorts åt dividendbeskattningen hade det betytt en stor risk för att företag hade kunnat köpas billigt av utländska företag, vilket hade kunnat fördärva vår kapitalmarknad och vårt börssystem.

Ärade talman,
Regeringen har för första gången försiktigt kalkylerat de dynamiska effekterna av reformerna. Det är inte säkert att de blir verklighet så snabbt och direkt som regeringen önskar. Men chanserna stärks om arbetsmarknaden kan ställa upp med måttliga löneuppgörelser, som skulle ligga i hela landets intresse.

Tyvärr lyckades arbetsmarknadsparterna inte enas om konkreta åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna. Regeringen försöker nu främja målet med hjälp av en studiestödsreform och en reform av föräldrapenningen, men det återstår att se hur långt dessa reformer bär.

Vi förstår att sänkningen av samfundsskatten måste finansieras genom sänkta näringsstöd, men i vissa branscher såsom fartygs- och båtbyggandet är stöden avgörande. De kommande åren avgör om vi ska ha en egen varvs- och båtbyggnadsindustri. Och på tal om sjöfarten, är det välkommet att de ökade kostnaderna svaveldirektivet ger upphov till kompenseras och en hållbar satsning görs på LNG- infran.

Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen gläder sig över att barn och ungdom trots de ekonomiskt kärva tiderna prioriteras i budgetramarna. Till glädjeämnena hör satsningen på ett nytt barnsjukhus för hela landets behov. De barn som är i behov av avancerad vård ska inte behöva få denna vård i otidsenliga utrymmen där fuktskadorna är svåra.

Välkommet är också att ungdomsgarantin ges utökade resurser, för både fler utbildningsplatser och en ny form av läroavtal. Vi måste komma ifrån den situation då allt fler unga blir beroende av utkomststöd.  En satsning på framtiden är också att studiestödet indexbinds och universiteten får behålla sin indexjustering.

Också integreringen av nyfinländare ges högre prioritet, genom satsningar på gymnasieförberedande utbildning och ett kunskapscenter vid arbets- och näringsministeriet. Finland klarar sig inte utan ett befolkningstillskott av arbetskraft.

Ärade talman,
Nedskärningarna i kommunernas statsandelar är tyvärr ofrånkomliga, men som kompensation utlovas ett åtgärdsprogram för att minska kommunernas lagstadgade utgifter för en miljard, vilket är en god målsättning. Dessutom kan kommunerna höja avfalls- och fastighetsskatterna. Det gäller att slå vakt om den offentliga sektorns sammanlagda hållbarhet, som grunden för en rättvis välfärd.

I samband med budgetramarna lyckades regeringen också enas om de riktlinjer för kommun- och social- och hälsovårdsreformerna, som hade dröjt alltför länge. Det var värdefullt att kommuner med ett invånarantal mellan cirka 20 000 och 50 000 fick besked om vilken grundläggande social- och hälsovård de själva kan stå för.

Ärade talman,
Också bostadspolitiken ges en högre prioritet. Det är i och för sig riktigt att koncentrera de statliga insatserna till tillväxtcentra såsom huvudstadsregionen och andra större städer, och att staten här bidrar även med tomtmark. Svenska riksdagsgruppen vill ändå påminna om att det är ett slöseri med samhällsresurser att överge det bostadsbestånd som finns på mindre orter och på landsbygden. Arbetskraftens ökade rörlighet i all ära, men det gäller också att främja arbetsplatsernas rörlighet och inte minst distansarbete.

Goda kommunikationer är en grundförutsättning för att hela landet ska kunna förbli livskraftigt, och det är därför riktigt att prioritera underhåll av existerande väg- och bannät.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar också att lantbruket inte drabbas av ytterligare sparåtgärder, utöver de tidigare beslutade. Näringens lönsamhet är redan nu svag.
Det är också klokt av regeringen att utgå från att EU-finansieringen kommer att utnyttjas maximalt, även om det förutsätter nationella finansieringsandelar.

Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen har alltid brutit en lans för internationellt utvecklingssamarbete. Budgetanslagen skärs tyvärr nu ned, men intäkterna från auktioner av utsläppsrättigheter ska i gengäld som helhet anslås för biståndet, vilket bör kompensera bortfallet.

Om så inte sker, förutsätter riksdagsgruppen att budgetanslagen höjs i enlighet med det samförstånd som råder inom regeringen.