Det är lätt att stämma in i de mycket mollstämda tongångarna när vi talar om landets ekonomi. Den nakna sanningen är att den sammanräknade statsskulden beräknas uppgå till cirka 100 miljarder euro i slutet av 2014. Dessutom förväntas, enligt Finansministeriets prognoser, den offentliga sektorns skuld överskrida referensvärdet på 60 procent i EU:s grundfördrag.
Trots dessa dystra siffror i budgetboken finns det skäl att tala högt om förra veckans nyhet om vår export. De senaste signalerna från Helsingfors hamn är att det finns små, små tecken på att exporten på nytt har börjat dra. Statistiken från huvudstadens godshamn brukar vara en god mätare på vad som håller på att ske inom exporthandeln.
Också om signalen är svag finns det orsak till optimism i det arbete vi gör för att få den finländska ekonomin på bättre köl.
Ärade talman,
De centrala utmaningarna i finanspolitiken och den ekonomiska politiken för statsminister Katainens regering är att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och trygga finansieringen av välfärdsstaten. I detta tuffa jobb finns det inte skäl att klä sig i säck och aska. I stället ska vi låta oss inspireras också av små signaler om att exporten åter vitaliseras.
Det är ett tecken på att inriktningen i regeringens politik är rätt. Satsningarna på exportfrämjande åtgärder lönar sig, skattelättnaderna för företagen har varit kännbara, samtidigt som den mycket återhållsamma löneuppgörelsen erbjuder en stabil grund för tillväxt.
Den mest omfattande skattepolitiska lösningen – den kan kallas radikal – är reformen av samfundsskatten och beskattningen av dividendinkomster. Samfundsskattesatsen sänks med 4,5 procentenheter till 20 procent, samtidigt som beskattningen av utdelningsinkomster något skärps. Skattelättnaden är en ordentlig injektion för företagande, vilket ska ge ekonomisk tillväxt och arbetsplatser.
Utkomstskyddet för arbetslösa ökas med sammanlagt 68 miljoner euro. Ett viktigt steg är den aktiverande åtgärden som ger den arbetslösa rätt att förtjäna 300 euro i månaden, utan att arbetslöshetsförmånen påverkas.
Ärade talman,
Vill här komma med några kommentarer om finansutskottets behandling av budgetpropositionen. Som vanligt har utskottet gjort behövliga kompletteringar i budgeten 2014.
Glädjande är att det fanns en samsyn i utskottet om att beakta de sociala aspekterna då den ofördelade potten på 36,5 miljoner euro fördelades. Organisationer som hjälper unga som hotas av marginalisering får stöd och medel anslås för en telefonjour för dem har blivit offer för familjevåld.
En stor del av potten, nästan 10 miljoner euro, går till trafikprojekt. Regionalt hör Jakobstadsregionen och västra Nyland till vinnarna. För hamnvägen till Jakobstad anslås 3 miljoner euro, medan planeringen av elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan får 2,6 miljoner euro ur tilläggspotten. Infrastrukturprojekten är mycket viktiga för att stärka konkurrenskraften i dessa regioner.
Därtill anslås 150 000 euro för reduceringsfiske. Genom att fiska bort så kallad skräpfisk såsom mört och braxen förbättras vattenkvaliteten i våra hav. Vid föreningen för vatten- och luftvård i östra Nyland har man konstaterat att ett effektivt reduceringsfiske är den bästa metoden att minska på fosforbelastningen i våra vatten.
Ytterligare kan nämnas det gemensamma beslutet att trygga rehabiliteringsverksamheten för veteranerna. En viktig miljon går till att stärka resurserna i de mest belastade domstolarna i landet.
Ärade talman,
Budgetpolitiken är riksdagens främsta instrument att påverka utvecklingen i landet. Det är en stram helhet som byggts upp, men inriktningen är att skapa goda förutsättningar för tillväxt och ny sysselsättning. I debatten som blossat upp kring stukturreformen av anstaltsvården kan det vara skäl att påpeka att i budgeten 2014 får både genomförandet av äldreomsorgslagen och närståendevården ökade resurser.
Svenska riksdagsgruppen är tillfreds med den sakligt goda anda som präglat riksdagens budgetarbete, trots att statsekonomin har kärva tider framför sig.
