Tre historiska månader

19.06.2020 kl. 06:46

Vi har en helt exceptionell vår bakom oss. I tre månader, från 16 mars fram till 16 juni, har det rått undantagsförhållanden i vårt land pga. coronaepidemin. Beredskapslagen som ger regeringen betydligt mera makt än under normala förhållanden har varit i kraft. Det har inte någonsin hänt under fredstid. Nu då vi går mot midsommar, drar jag en djup suck av lättnad, och hoppas att vi aldrig mer ska behöva utlysa undantagsförhållanden i vårt land.

 

Det är historiska månader som vi upplevt denna vår. I början av mars var vi medvetna om att coronaviruset var ett reellt hot som kom allt närmare. De första dödsfallen i Europa hade rapporterats och bl.a. i Italien spreds viruset snabbt. I vårt land hade de första fallen bekräftats. Sedan började viruset också sprida sig snabbare här. I samråd med presidenten konstaterade regeringen 16.3 att det råder undantagsförhållanden i vårt land. Vi tog direkt beslut om 19 åtgärder för att bekämpa coronaviruset, bl.a. distansundervisning i skolorna, distansarbete i mån av möjlighet, offentliga tillställningar begränsades till 10 personer och teatrar, bibliotek samt simhallar stängdes. Man kunde känna att det bland folket började spridas en viss oro. Ett av de första tecknen var faktiskt att man började hamstra toalettpapper.

 

Nu tre månader senare, kunde vi under presskonferensen med statsministern i måndags ge folket det goda beskedet att det inte mera finns orsak att fortsätta tillämpa beredskapslagen. Jag har genomgående varit noga med att påpeka att beredskapslagen inte får vara i kraft längre än absolut nödvändigt. Regeringen hade tidigare under dagen fått bekräftat av våra hälsovårdsmyndigheter att epidemiläget i landet nu är sådant att man klarar sig med normal lagstiftning. Tack vare att medborgarna varit så duktiga att följa anvisningarna, är vi i den goda situationen att allt färre insjuknar och enbart ett fåtal behöver intensivvård.

 

När allt nästan över en natt i mars stängdes ner, har öppnandet av samhället skett stegvis. Först öppnades Nylands gränser, sedan blev det möjligt att t.ex. låna böcker från biblioteket och i mitten av maj öppnade skolorna igen. I början av juni öppnades restaurangerna och caféerna med vissa begränsningar. Nu har gränserna till Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen öppnats. Karantänsreglerna för resenärer från dessa länder har avskaffats. Mycket annat i samhället har också öppnats upp stegvis och på ett kontrollerat sätt. De begränsningar som fortfarande finns kvar baserar sig till största del på smittskyddslagen.

 

Samtidigt måste vi minnas att faran inte är över. Viruset finns fortfarande i vårt land, och risken nu när mänskor börjar röra sig mera är naturligtvis att viruset börjar spridas mer aktivt igen.

Därför är det fortsättningsvis viktigt att vi minns att hålla en god handhygien och säkerhetsavstånd då vi träffar varandra. Gör vi alla det, ja då kan vi klara oss utan en svår andra epidemivåg i höst.

 

Ett är säkert, vi är många som aldrig kommer glömma den här exceptionella tiden. Samtidigt är jag glad över att vi lärt oss uppskatta det enkla, det vi normalt tar för givet i vår vardag. Att få gå på café med en god vän, att gå till biblioteket eller på en fotbollsmatch. Hur underbart har inte det känts nu. För att inte tala om att få träffa sina nära och kära och sina vänner igen på en mysig veranda utomhus. Och vi ska inte glömma våra äldre. De som bor på vårdenheter har också fullskaliga mänskliga rättigheter. De har också rätt att komma ut, att få andas in den friska sommarluften och träffa sina anhöriga under trygga former.

 

Nu ska vi tillåta oss att njuta nu av sommaren. Glädjas över det enkla i vardagen - som vi insett att vi inte ska ta för givet! Glad midsommar!

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35