Värderade talman,
Strukturpolitiken är en teknikgren.
Men inte bara det. Dåliga samhällsstrukturer betyder vanligen dåligt innehåll. Bra strukturer skapar möjlighet för ett gott innehåll. Bättre hälsa, sundare levnadsvanor och bättre utbildning.
Dessutom erbjuder bra strukturer möjligheter att göra saker effektivare. Dåliga strukturer däremot bromsar.
Strukturer är inte bara ett nödvändigt ont, utan välformade strukturer byggs upp av välformulerad politik. Om vi däremot skapar orealistiska tidtabeller för våra strukturreformer sviker vi både samtiden och framtiden.
Vi förlorade flera år i början av valperioden då inte alla partier insåg hur stort hållbarhetsunderskottet var. Vi borde ha kommit snabbare i gång med strukturreformerna. Nästa regering måste från dag ett ha en realistisk syn på den ekonomiska utvecklingen och åtgärdsprogrammet ska anpassas därefter.
Här är det skäl att understryka att balansproblemet i vår samhällsekonomi är något som inte plötsligt dykt upp under den senaste fyraårsperioden. Vi har för länge låtit bli att göra något, fastän varningssignalerna har varit tydliga. Tyvärr har vi kommit till korta med flera viktiga reformer – här har varken de parlamentariska krafterna eller regeringens pondus räckt till.
Vi ska ändå inte underskatta det regeringen har fått till stånd under valperioden. Finanserna har balanserats till ett värde på omkring sex miljarder. Pensionsreformen är en viktig milstolpe där arbetsmarknadsorganisationerna spelade en ansvarsfull roll.
Värderade talman,
För nästa regering gäller det att tillsammans med arbetsmarknadsparterna se till att pensionsreformen kompletteras med ett mjukt paket som hjälper människor att hållas kvar i arbetslivet. Det arbetslivet behöver, är satsningar på utbildning, större flexibilitet och bättre möjligheter för anställda att påverka sitt jobb.
Det är av yttersta vikt att vi även går vidare med de reformer som jämställer kvinnor och män i vården av barn. Vi behöver förlänga karriärerna för kvinnor i arbetslivet.
Svenska riksdagsgruppen är för ett trepartssamarbete, där alla parter håller sig till sin roll för att bygga helhetslösningar som gynnar vår ekonomi och välfärd. Också här måste man våga diskutera strukturerna i vårt förhandlingssystem. Måttfulla långa löneavtal i kombination med skattelättnader som stärker köpkraften hos löntagare och pensionärer har tidigare stabiliserat vår ekonomi. Även i nuläget är detta ett recept som kan bita.
Sveriges förra finansminister Anders Borg, som i dag har presenterat sin utredning, säger sig vara förvånad över hur djupa ekonomiska problem Finland kämpar med. Vi ska inte tro att allt som kommer från Sverige bara är bra, men vi har skäl att ta Borgs analys på allvar. Ett av hans huvudbudskap är att vi behöver ett större arbetskraftsutbud. Också här på hemmaplan har EVA sagt samma sak. Finland måste bli öppnare för invandring. Utlänningars möjligheter att komma in på den finländska arbetsmarknaden ska inte försvåras av behovsprövning.
Svenska riksdagsgruppen vill att alla ansvariga aktörer på den politiska arenan ska se potentialen i detta. Ett utökat utbud av arbetskraft, samt forskar- och utbildningsutbyte, är även bästa garantin för innovationer.
Värderade talman,
Jag vill ännu kommentera två stora strukturreformer som strandat under de sista veckorna av denna valperiod – veckor som inte saknat dramatik och där man inte har låtit bli att ta även fula politiska metoder i bruk.
Svenska riksdagsgruppen är bekymrad att man lät strukturreformen för andra stadiets utbildning förfalla. Nu kvarstår kraven på inbesparingar och rationaliseringar, men en färdkarta hur de bäst och mest skonsamt ska genomföras saknas.
Med adress till oppositionen vill jag betona att en reform utan struktur riskerar mera gå åt innehållet. Det är inte detta vi vill. Vi har helt enkelt inte råd att göra nödvändiga ingrepp ostrukturerat.
I arbetet med strukturpaketet för andra stadiet tyckte vår riksdagsgrupp att det vara bra att samma kvalitetskrav ställs på den svenska utbildningen. Också då reformarbetet kommer i gång på nytt under nästa valperiod anser vi att anordnartillstånden ska vara på språklig grund.
När det gäller vårdreformen är det särskilt angeläget att arbetet kommer igång på nytt direkt efter valet. Ingen har ju ifrågasatt behovet av en vårdreform. Det är viktigt att vi noga analyserar grundlagsutskottets utlåtande om den nu strandade reformen. Utskottet har inte satt tummen ned för någon modell, men har krävt en bättre förankrad medborgardemokrati och justeringar i finansieringsmodellen.
Svenska riksdagsgruppen förespråkar ett fortsatt parlamentariskt samarbete, men det måste kombineras med ett starkare politiskt ledarskap. Vi har också efterlyst en diskussion om det är klokt att hela socialvården ska ingå i vårdreformpaketet.
Den mest krävande socialvården ska finnas där, men vore det inte mera realistiskt att låta kommunerna ha kvar socialvården?
Värderade talman,
De strukturella reformer som behövs gör att kommunernas roll håller på att omdefinieras radikalt. Den här debatten ska inte glömmas inför valet. Kommunernas framtida roll är en sak för riksdagen.
Kommunen är en viktig plattform för demokrati och medbestämmande som vi inte har råd att förlora. De nya styrmekanismerna som skapats för att balansera den kommunala ekonomin är också ett viktigt nytt instrument för att skapa bättre strukturer.
