Betydelsefulla satsningar för Österbotten i nästa års statsbudget

11.12.2024 kl. 16:28

Riksdagens finansutskott har inkluderat flera betydelsefulla projekt för Österbotten i sitt betänkande om nästa års statsbudget. Bland annat kommer delar av det lägre vägnätet i regionen att förbättras genom konkret finansiering till olika vägprojekt. Även flertalet projekt i Österbotten får livsviktig finansiering i budgeten som gynnar hela regionen. De österbottniska riksdagsledamöterna från Svenska folkpartiet Christoffer Ingo, Anders Norrback, Mikko Ollikainen och Joakim Strand är nöjda med resultatet av förhandlingarna. 

Följande vägar har fått finansiering för förbättringar: Södra Terjärvvägen får 140 000 euro för ny beläggning, Maxmovägen tilldelas 410 000 euro för ny beläggning, Björkövägen tilldelas 240 000 euro för ny beläggning på sin mest slitna sträcka, och Petsmovägen får 310 000 euro för en tre kilometer lång sträcka som är i särskilt dåligt skick. Petalaxvägen får 380 000 euro för ny beläggning på den mest slitna sträckan och Rangsbyvägen får 270 000 euro för samma ändamål på den mest slitna delen.

– Våra vägprioriteringar motiveras med blomstrande näringsliv, säsongsbetonad turism och regional spridning. Utbildnings-, kultur- och skärgårdssatsningar har också klara Österbottniska avtryck som vi kan glädjas åt, säger Christoffer Ingo.

Utöver det lokala vägnätet får också flera andra ändamål i Österbotten välbehövlig finansiering. Bland dessa finns bland annat Forststyrelsen som får finansiering för att kunna utveckla energilösningar för Österbottens Naturstationer så att dessa ska kunna fortbestå och utveckla sin verksamhet. En stark styrande skrivning har även gjorts om anskaffning av en servicebåt till Håll Skärgården Ren r.f. i Österbotten. Detta är en viktig satsning för att värna om Bottniska viken och Kvarkens skärgård.

– De här satsningarna skapar välmående, trygghet och livskraft i Österbotten. Bristen på svenskspråkiga psykoterapeuter i Finland är enorm och äntligen är vi nu ett steg närmare att få fler sådana. Förutom väntade och nödvändiga förbättringar på det lägre vägnätet är satsningarna på kultur på alla nivåer, till exempel lokalt i Oravais, mycket viktiga, säger Mikko Ollikainen.

Satsningar på utbildning och kultur framträder också tydligt genom finansiering till olika österbottniska projekt. Oravais Teater får stöd för en ny vridläktare, Pro Allegro rf för utveckling av kulturutbildningar på campus Allegro, och Vasa Baroque rf för att utveckla sin barockpedagogiska verksamhet i de österbottniska kommunerna. Dessutom satsas det på utvecklingen av infrastrukturen för Kvarkens Space Center vid Vasa universitet. Tillsammans bidrar dessa satsningar till ett starkare kultur- och utbildningsutbud i hela regionen. 

– Förutom de traditionella vägpengarna är det viktigt att Pro Allegro beviljas medel för att utveckla kulturutbildningarna i campuset. Det här är viktigt ur en lokal, regional och allfinlandssvensk synvinkel. För att en minoritetskultur skall leva och må bra behöver vi utbildningar inom alla kulturens områden och på alla stadier på svenska, säger Anders Norrback.

Primärnäringarnas vikt framkommer också tydligt genom de satsningar som görs. ProAgria får stöd för att främja den inhemska matproduktionen, medan Finlands yrkesfiskare och Centralförbundet för fiskerihushållning får finansiering för sin verksamhet. Dessa satsningar stärker landsbygdens och skärgårdens livskraft och bidrar till att bevara och utveckla de traditionella näringarna som är en viktig del av regionens identitet.

– Satsningarna vi nu ser på allt från österbottniska vägar till kultur och rymdforskning vid Vasa universitet bevisar återigen att vi i SFP ska sitta med i regeringen och medverka vid de bord där besluten fattas. Satsningarna på Vasa universitet har en enorm strategisk betydelse för hela valkretsen och för Finland, säger Joakim Strand.


Österbottniska projekt som beviljas finansiering är:

Oravais Teater,190 000 euro för en ny vridläktare.

Pro Allegro rf, 70 000 euro för utveckling av kulturutbildningarna.

Forststyrelsen, 50 000 euro för att utveckla energilösningar på Österbottens naturstationer (Kvarkens världsnaturarv).

Stark styrande skrivning om anskaffning av en servicebåt till Håll skärgården ren r.f till Österbotten.

Vasa Baroque rf, 40 000 euro för barockpedagogiska verksamhet och utvidgning av samarbete i de Österbottninska kommunerna. 

Utveckling av infrastrukturen för Kvarkens rymdcenter vid Vasa universitet, 500 000 euro.

Andra för SFP viktiga nationella satsningar är bland annat: 

Finlands Svenska Psykoterapiförening r.f., 150 000 euro för att grunda en svenskspråkig psykoterapiutbildning i samarbete med Helsingfors Universietet.

Lärum, 65 000 euro för förmedling av anpassat läromedel för det finlandssvenska utbildningsfältet.

ProAgrias rådgivningstjänster för främjandet av den inhemska matproduktionen, 400 000 euro.

För hantering av vildsvin, 100 000 euro för minimering av risker kring afrikansk svinpest.

Finlands yrkesfiskare, 100 000 euro till verksamheten.

Centralförbundet för fiskerihushållning 70 000 euro, för utarbetande av instruktioner för sammanslagning av vattenlag och för avtalsbaserat samarbete samt för pilotprojekt angående dessa.

4H, 200 000 euro till verksamheten. 

Svenska trädgårdsförbundet, 60 000 euro

Ung företagsamhet NYT, 80 000 euro

Flyktingrådgivningen 100 000 euro

Regnbågsallians Svenskfinland 30 000 euro för socialt ungdomsarbete.

Svenska Teatern, 60 000 euro för teaterteknik.

Ingo, Norrback, Ollikainen, Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35