Goda nyheter om lagstiftningen gällande utsläpp i Östersjön

05.12.2024 kl. 05:54

Den här veckan godkände riksdagen lagförslaget om att förbjuda fartygs utsläpp i Östersjön, vilket är en betydelsefull åtgärd för att förbättra havets välmående. Östersjöns unika ekosystem gör det extra sårbart för våra handlingar, vilket ställer krav på oss att agera ansvarsfullt. Att förbättra välmåendet för såväl Östersjön som Skärgårdshavet kräver en helhetssyn. Detta är inte en fråga för en enskild sektor eller bransch – det handlar om en gemensam ansträngning på alla nivåer.

 

Idag är det, märkligt nog, fortfarande lagligt för fraktfartyg att släppa ut sitt avloppsvatten direkt i Östersjön. Trots att många hamnar erbjuder möjligheten att tömma toalettavfall utan extra kostnad, väljer majoriteten av fartygen att spola ut avfallet i havet. Samma sak gäller skrubbersystem, en teknik för att minska svavelföreningar i fartygens avgaser. Systemet använder havsvatten för att rengöra avgaserna, vilket förhindrar förorening av luften – men samtidigt leder till att föroreningarna dumpas i havet istället.

 

Låt oss göra en djupdykning i problematiken.

Det finns olika typer av skrubbersystem: öppna, slutna och hybrid. Det öppna systemet tömmer tvättvattnet med alla föroreningar rakt i havet. Det handlar om en tjock sörja som kan uppgå till flera tiotals kilo per dag. Med ett slutet system tar man till vara avfallet, men avtappningsvattnet med farliga ämnen släpps ändå ut i vattnet. Majoriteten av fartygen som rör sig på Östersjön använder öppna system även om alternativ finns. När jag hörde att det överhuvudtaget är tillåtet för fartygen att släppa ut föroreningarna blev jag väldigt förvånad. Varför tillåter vi det här?

 

I regeringsförhandlingarna kom man överens om att förbjuda utsläpp av fartygens sköljvatten, matavfall, tvättvatten från svavelskrubbrar och toalettavfall på Finlands territorialvatten. Förslaget har varit på utlåtanderunda och enligt propositionen vill man förbjuda utsläpp av renat toalettavfall och tvättvatten av svavelskrubbar från öppna system från och med juli 2025. Tvättvattnet från slutna system vill man förbjuda från och med 2029. För SFP har det varit viktigt att vi följer samma tidtabell som Sverige och Danmark, så Finland inte blir efter i den gröna omställningen gällande Östersjön. Det vore också konstigt om lagstiftningen kring utsläpp varierade runtom Östersjön, eftersom havet inte känner gränser.

 

Vi hamnar här i en balansgång mellan nödvändiga miljöåtgärder och kostsamma investeringar. Allting har en prislapp, och de förslag som diskuteras innebär också konsekvenser för våra företag. Men hur länge kan vi fortsätta att betala med Östersjöns välmående? Helcoms hotspotlista påminner oss om att alla sektorer – från enskilda individer till företag och sjöfartsindustrin – måste ta sitt ansvar. Det räcker inte att vissa aktörer satsar på miljövänliga lösningar, om inte hela kedjan följer efter. För att pressa kostnader tenderar kunderna att välja de alternativ som enbart uppfyller minimikraven i lagstiftningen, vilket riskerar att skapa halvhjärtade insatser.

 

Finland har potential att stärka sin lagstiftning och bli en föregångare, men vi måste vara medvetna om utmaningarna. Konkurrenskraften i vår ekonomi är viktig, men den bör inte ske på bekostnad av vår gemensamma framtid. Därför är det avgörande att lagstiftningen i Östersjöländerna följer samma miljökrav, så att vi tillsammans kan skydda havet. Hur länge kan vi vänta med att agera? Svaret är inte hemskt länge till.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00