Över 1000 dagar av omänskligt lidande

idag kl. 06:00
Vi kommer alla att minnas den 24.2.2022. Det var dagen då Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig mot Ukraina.

I tisdags hade det gått tusen dagar sedan kriget började. I riksdagen hedrades offren med tyst minut i plenum. I en påföljande debatt belystes situationen brett, effekterna syns såväl globalt som lokalt i våra byar.

1000 dagar. Det är nästan tiofaldigt det finska vinterkriget som varade i 105 dagar. Vi vet vilka spår vinterkriget satt hos oss - i årtionden – ännu idag. Vi kan bara föreställa oss hurudana spår det pågående kriget kommer att ha för Ukraina och dess folk den dagen då kriget tar slut.

I över 1000 dagar har omänskligt lidande och förstörelse varit vardag för Ukraina och Ukrainas folk. Det har med all tydlighet blivit klart att Ryssland inte skyr några som helst medel. Folkrätten och den humanitära rätten har för länge sedan fått ge vika för sexuellt våld, brutalitet mot civila och andra hänsynslösa krigsbrott, vilket vi kunnat läsa i FN:s rapporter.

Samtidigt har Ukraina och Ukrainas folk oerhört tappert kämpat för sin frihet mot en brutal fiende. Det är viktigt att minnas att Ukrainas kamp för frihet handlar om förutom landets egen självständighet, också om hela Europas säkerhet, om mänskliga rättigheter och om demokrati.

Finland har hittills levererat 24 försvarsmaterialpaket till Ukraina. Det finns inga begränsningar gällande användningen av de vapen som Finland donerar till Ukraina, så länge de används till självförsvar och i enlighet med internationell rätt. Detta borde vara fallet också gällande material som ges från övriga västländer. Därför är beskedet tidigare i veckan om att USA upphäver sina tidigare restriktioner välkommet.

Finland har haft ett aktivt samarbete med Ukraina för att främja utbildning, rättsstatens utveckling, samt stärkandet av energi- och miljösäkerheten. Förutom det har många finländare gjort betydande frivilliga insatser för Ukraina och det ukrainska folket. Dessa insatser, som även många österbottningar gjort och gör, är ovärderliga och något som historien kommer att minnas.

Utöver vårt materiella stöd till Ukraina spelar också vårt politiska stöd en viktig roll. Vi stöder det ukrainska fredsinitiativet, som är det hittills enda fredsinitiativet inom ramen för FN-stadgan. Vi kommer att hålla Ukraina i förgrunden för alla våra aktiviteter i Europa och på den internationella scenen. I alla internationella sammanhang där finländska ministrar och riksdagsledamöter rör sig är vi inte enbart förespråkare för Finland, utan också för demokrati och folkets egen beslutanderätt. Därmed även för Ukraina.

Europa måste ta ett större ansvar i att stödja Ukraina. Detta måste i allt högre grad innebära också konkreta handlingar och inte enbart fina ord i tal.

Det är viktigt att förhandlingar om Ukraina inte äger rum utan att Ukraina är med. Ukraina förtjänar en rättvis och varaktig fred. Finland kommer alltid att stå på det ukrainska folkets sida mot förtryck. Det ukrainska folket förtjänar frihet, och tillsammans har vi ett ansvar att kunna skapa fred i Ukraina oavsett om det varar i 1000 dagar till. Finland och Finlands folk står vid Ukrainas sida oavsett vad framtiden för med sig.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00