Bristen på arbetskraft är Finlands akilleshäl

17.11.2024 kl. 06:35
Då politiken globalt drar efter andan har de flesta Österbottniska kommuner behandlat sina budgeter inför nästa år och i riksdagen har flera lagstiftningsprocesser gått vidare.

Förra veckan blev det klart att Donald Trump återgår till vita huset, att Tysklands regering faller och att slagen i såväl Ukraina som i Mellanöstern eskalerar. Tyvärr är det nog så att var och en upplever att den gångna veckan förde med sig mer negativa och skämmande nyheter än positiva.

Vem som styr i USA kan vi rikspolitiker inget åt, men det vi kan göra är att garantera att Finland fortsättningsvis ses som en trygg handelspartner och att våra företag kan bidra med såna lösningar som har sin plats oberoende om mottagaren är USA, Europa eller Kina. Att den tyska regeringen faller kan vi inte heller något åt. Men vi kan via vår politik i Bryssel hålla hårt om att satta klimatmål och fattade beslut inom såväl energi- som bilbranschen även ska gälla framöver. Att den tyska energipolitiken har varit dumdristig under hela 2000-talet och att den tyska bilindustrin inte har hängt med i den globala konkurrensen får inte bli Österbottniska vätgasprojekts eller batterivärdekedjans problem.

Den kommunala ekonomin i Österbotten då, hur mår den? Jag skulle säga att den i nationell jämförelse mår helt okej trots att flera kommuner har stora investeringsbehov. I syd har man gjort klokt i att under en lång tid satsa på förnyelsebar energi, växthussektorn och tillverkande industri som förädlar för världsmarknaden. Utmaningen ses främst i tillgången på arbetskraft, och befolkningsutveckling. Då det kommer till arbetskraftsbristen hjälper nu regeringen kommuner som de i syd med att faktiskt till delar göra det lättare för utländsk arbetskraft att komma till och stanna i Finland. Vi arbetar också med att säkerställa att kunnig arbetskraft utbildas till de olika branscherna i samarbete med just de branscherna som behöver arbetskraften.

I riksdagen fortsätter vi på en bred front med politik som ska göra det bättre för oss här i Finland. Vi har i veckan kommit fram till att kommunerna inte längre måste göra klimatplaner, vilket egentligen inte medför stora förändringar. Över 90% av Finlands invånare omfattas av en kommunal klimatplan redan, och det är i kommunernas intressen att planera inför den framtid vi ska leva i. Sedan skulle ju staten få delta i kostnaderna, men i vårt strama ekonomiska läge får vi helt enkelt se till att dessa planer upprätthålls i framtiden med lite mindre statlig styrning och finansiering.

Christoffer Ingo

Gruppanföranden

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00