Ett livskraftigt Österbotten i en skakig värld

09.11.2024 kl. 13:00

Förra veckan fick vi ta del av de uppmuntrande nyheterna om att Korsholm av konsultbolaget WSP rankas som den livskraftigaste kommunen i Österbotten (28. i hela landet) och tätt där inpå flera andra österbottniska kommuner. Att vi samtidigt i kommunen kämpar med ekonomin och nästa års budget som kommunfullmäktige på måndag ska behandla säger någonting om hur svår den politiska navigeringen idag är. Livskraft och ekonomisk balans med de strukturer vi är vana med är på kort sikt tyvärr ingen synonym.

Firar man 28:de platser? Nej det gör man inte. Däremot kan man glädjas åt att riktningen är rätt och jag hoppas att Korsholm tillsammans med regionmotorn Vasa nu då de gröna storinvesterarna efter årsskiftet kan börja söka regeringens skattestöd för gröna investeringar kan dra med kranskommunerna och dess näringsliv till nya nivåer i livskraftstabellen. Min personliga devis som jag i de kretsar jag rör mig i försöker implementera är att förtroendevalda och tjänstemän i tätt samarbete med lokala, regionala och internationella företagare alltid och från startskottet behöver söka lösningar och se möjligheter framom hinder. Min hemkommuns etableringsgrupp, regionala VASEK och centralortens giga-team är sedan länge spetsaktörer som gör enorm skillnad, för varje invånare. Utan dessa vill jag inte tänka på hur dystra våra framtidsutsikter skulle vara.

Riksdagsveckan inleddes för mig med ett besök till Bryssel tillsammans med riksdagens stora utskott och andra färska riksdagsledamöter. Besöket var innan det klarnade att Donald Trump blir USA:s nästa president. Ute i Europa, där vi bland annat hade möte med parlamentets ordförande Roberta Metsola, är man nog nu väldigt nervösa för det handelskrig som väntar. President Trump lär har sagt att ordet tariff är det finaste engelska ord han vet och även om han också har sagt att han på ett dygn ska ha fred i Ukraina är det nog lönt att räkna med ökade importtullar och utmaningar med exporten för Europa framöver.

För Finland behöver kanske inte utgången bli fullt så dramatisk som de värsta domedagsprofeterna förutspår. Finlands relation med USA har aldrig varit så stark som den är idag. Vi har en stabil handelspolitik, ett bra säkerhetspolitiskt samarbete och en förståelse om vikten av det transatlantiska samarbetet. I många av områdena där vi exporterar har USA själv inte egna lösningar och vi behöver nog påminna oss om hur stort USA är eller hur små vi är i relation till USA. Exempelvis har staden Houston med 5,5 miljoner invånare ett dubbelt så stort BNP jämfört med Finland. Våra bolag som idag är aktiva i USA lär vara det framöver också och jag är övertygad om att vi nog får läsa om många Österbottniska företag som hittar nya marknader i väst.

Än då öst. President Stubb som jag med förvaltningsutskottet träffade på fredagsmorgon besökte förra veckan Kina. Förutom att underteckna framgångsrika exportavtal kring exempelvis finländsk broiler ordnades diskussioner på definitivt högsta politiska ort i Peking samt med bolagen i Shanghai om aktuella projekt i batterivärdekedjan.

Må världspolitiken vara rätt skakig just nu men så länge vi håller Österbotten livskraftig kommer vi klara oss väl.

Christoffer Ingo

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35