Finland som 4H förening

15.10.2024 kl. 12:59

Bästa läsare, en riksdagsledamots arbetsbeskrivning kan förklaras relativt simpelt (representera valkretsens väljare) eller lite mer komplicerat: att i dialog med medborgarna och sakkunniga, genom partipolitik och med riksdagsmajoritet driva lagstiftning i en riktning som gör Finland till ett bättre land att leva och bo i. 

Vill man beskriva hur vår demokrati fungerar går det bra att dra jämförelser till föreningsverksamhet såsom t.ex. 4H. Det kan karikerat beskrivas som att medlemmarna vid årsmötet väljer vem som ska styra. Enligt bästa förmåga och utifrån de förutsättningar som råder, styr de valda landet eller föreningen i den riktning de anser är bäst. Är medlemmarna eller invånarna inte nöjda, kan de välja annorlunda vid nästa val eller årsmöte. Det som gör att jämförelsen blir svårare, är att bondförnuftet tyvärr rätt länge har fått ge vika för ny byråkrati, ökade kostsamma uppgifter och enskilda partiers intressen. 

Jag kan konstatera att det under flera regeringsperioder skulle ha varit nödvändigt med aftonskolor, där grunderna i ekonomi, hälsa och bistånd skulle ha gåtts igenom. Vi skulle kanske inte ha haft ett underskott på 12,2 miljarder i statsbudgeten och vi hade inte behövt påminna om att försörjningsberedskap och resiliens är en del av vår försvarspolitik. Vårdreformen hade skett långt innan vårdkostnaderna blev ohållbara. Skämtsamt kunde man påstå att vi kunde ha klarat oss med 4 stycken 4H-ministerium. Ett Huvudministerium, ett Handministerium, ett Hälsoministerium och ett Hjärtministerium. 

​​​Engagemang inom 4H i ung ålder ger goda förutsättningar för att kunna se helheterna och det väsentliga i den komplexa politiken. Fler skulle gärna få ha den bakgrunden. 

​​​Regeringsprogrammet som godkändes sommaren 2023 kan beskrivas som det bästa programmet på en lång tid då det kommer till primärnäringarna. Det stämmer, men är det tillräckligt? Nej, för även i denna situation har vi framför oss förslag med negativa konsekvenser för lantbrukets kostnadsbildning som vi med stöd av regeringsprogrammet har ​​skyldigheten att bevaka och skjuta ner. Och även om marknadslagarna som bereds för tillfället är tilltänkta att ge lantbrukaren en starkare ställning i livsmedelskedjan är det åtminstone för mig självklart att den riktigt avgörande skillnaden på gårdsnivå görs bäst på gårdarna. 

Åtminstone är det tolkningen jag gör av den nationella lönsamhetsbokföringen som årligen påvisar att den största enskilda gemensamma faktorn bland de 20% lönsammaste gårdar är business management. Eftersom det varken vore ändamålsenligt eller realistiskt att tro att lantbrukarna i framtiden kommer vara landsbygdsföretagare från andra stadiet och utöver det även agrolog, agronom, tradenom eller ekonom. Istället för att vara innehavare av minst tre examen torde det vara förmånligare och framförallt smidigare att öka rådgivningens närvaro på gårdarna. Det här är i alla fall mitt budskap då vi nu inför årsskiftet i riksdagen ska behandla den föreslagna nedskärningen i statsunderstödet för rådgivningsorganisationen. Vi ska inte såga den gren vi sitter på. Lantbruksrådgivningen har ända sen grundandet av Finska Hushållningssällskapet år 1797 varit en av de starkare grenarna i vårt land och jag ser ingen orsak att tro att det skulle ha ändrats. 

Christoffer Ingo

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15