Finland som 4H förening

15.10.2024 kl. 12:59

Bästa läsare, en riksdagsledamots arbetsbeskrivning kan förklaras relativt simpelt (representera valkretsens väljare) eller lite mer komplicerat: att i dialog med medborgarna och sakkunniga, genom partipolitik och med riksdagsmajoritet driva lagstiftning i en riktning som gör Finland till ett bättre land att leva och bo i. 

Vill man beskriva hur vår demokrati fungerar går det bra att dra jämförelser till föreningsverksamhet såsom t.ex. 4H. Det kan karikerat beskrivas som att medlemmarna vid årsmötet väljer vem som ska styra. Enligt bästa förmåga och utifrån de förutsättningar som råder, styr de valda landet eller föreningen i den riktning de anser är bäst. Är medlemmarna eller invånarna inte nöjda, kan de välja annorlunda vid nästa val eller årsmöte. Det som gör att jämförelsen blir svårare, är att bondförnuftet tyvärr rätt länge har fått ge vika för ny byråkrati, ökade kostsamma uppgifter och enskilda partiers intressen. 

Jag kan konstatera att det under flera regeringsperioder skulle ha varit nödvändigt med aftonskolor, där grunderna i ekonomi, hälsa och bistånd skulle ha gåtts igenom. Vi skulle kanske inte ha haft ett underskott på 12,2 miljarder i statsbudgeten och vi hade inte behövt påminna om att försörjningsberedskap och resiliens är en del av vår försvarspolitik. Vårdreformen hade skett långt innan vårdkostnaderna blev ohållbara. Skämtsamt kunde man påstå att vi kunde ha klarat oss med 4 stycken 4H-ministerium. Ett Huvudministerium, ett Handministerium, ett Hälsoministerium och ett Hjärtministerium. 

​​​Engagemang inom 4H i ung ålder ger goda förutsättningar för att kunna se helheterna och det väsentliga i den komplexa politiken. Fler skulle gärna få ha den bakgrunden. 

​​​Regeringsprogrammet som godkändes sommaren 2023 kan beskrivas som det bästa programmet på en lång tid då det kommer till primärnäringarna. Det stämmer, men är det tillräckligt? Nej, för även i denna situation har vi framför oss förslag med negativa konsekvenser för lantbrukets kostnadsbildning som vi med stöd av regeringsprogrammet har ​​skyldigheten att bevaka och skjuta ner. Och även om marknadslagarna som bereds för tillfället är tilltänkta att ge lantbrukaren en starkare ställning i livsmedelskedjan är det åtminstone för mig självklart att den riktigt avgörande skillnaden på gårdsnivå görs bäst på gårdarna. 

Åtminstone är det tolkningen jag gör av den nationella lönsamhetsbokföringen som årligen påvisar att den största enskilda gemensamma faktorn bland de 20% lönsammaste gårdar är business management. Eftersom det varken vore ändamålsenligt eller realistiskt att tro att lantbrukarna i framtiden kommer vara landsbygdsföretagare från andra stadiet och utöver det även agrolog, agronom, tradenom eller ekonom. Istället för att vara innehavare av minst tre examen torde det vara förmånligare och framförallt smidigare att öka rådgivningens närvaro på gårdarna. Det här är i alla fall mitt budskap då vi nu inför årsskiftet i riksdagen ska behandla den föreslagna nedskärningen i statsunderstödet för rådgivningsorganisationen. Vi ska inte såga den gren vi sitter på. Lantbruksrådgivningen har ända sen grundandet av Finska Hushållningssällskapet år 1797 varit en av de starkare grenarna i vårt land och jag ser ingen orsak att tro att det skulle ha ändrats. 

Christoffer Ingo

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00