Pressmeddelande

Adlercreutz på Nordiska rådets session i Reykjavik: Norden visar väg i en utmanande tid

31.10.2024 kl. 19:11

Nordiska rådet samlades till sin årliga session 28-31.10 2024 i Reykjavik på Island. I sessionen deltog 87 parlamentariker från hela Norden, och ministrar från de nordiska ländernas regeringar. Under 2024 fungerar Sverige som ordförandeland för Nordiska ministerrådet, Finland och Åland tar över ordförandeskapet vid årsskiftet. Mötet besöktes i år av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och den belarusiska ledaren i exil, Svjatlana Tsichanouskaja.

– Nu är alla nordiska länder medlemmar i NATO, vilket gör att vi kan diskutera tydligare om utrikes- och säkerhetspolitik. Även om beslut som berör det fattas i andra organ så erbjuder Nordiska rådet en bra plattform för att utbyta tankar om hur vi i Norden uppfattar omvärlden, säger Svenska folkpartiets ordförande Anders Adlercreutz, som under mötet deltog både som nordisk samarbetsminister samt vikarierade utrikesminister Valtonen, som befinner sig på statsbesök i Kina.

– I en värld som präglas av desinformation och hybridpåverkan är den nordiska modellen ett starkt exempel på hur samhällen kan stå emot yttre påverkan, säger Adlercreutz. Norden präglas av förtroende, jämställdhet, starka institutioner och en stark beredskap, som har sin grund i en god utbildning.

– Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region. Vi har möjlighet att förbättra vårt interna samarbete och dessutom visa på hur demokratiska länder kan komma närmare varandra, säger Adlercreutz.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett uppskattat anförande under mötet.

– President Zelenskyj tackade för det starka stöd Norden har gett Ukraina, men vädjade om fortsatt hjälp. Ukraina ska givetvis kunna använda de vapen och det materiel vi gett dem utan begränsningar – det var mitt klara budskap, säger Adlercreutz. Arbetet med att få resten av Europa att hjälpa på samma nivå vi gjort i Norden och Baltikum måste fortsätta.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45