Starkare stöd åt studerande på andra stadiet

20.10.2024 kl. 06:26
Flera viktiga utbildningsfrågor har varit på tapeten i riksdagen den här veckan, bland annat för att stärka kvaliteten och säkerställa pedagogikens centrala roll inom utbildningen.

De nya förslagen berör både yrkes- och gymnasieutbildningen och vill modernisera strukturen för att bättre möta dagens behov.

Inom gymnasieutbildningen ändras lagstiftningen på flera sätt. Ett stort fokus ligger på att stärka stödet för lärande, till vilket det har reserverats 10 miljoner euro. Det samma gäller för yrkesutbildningen och tanken är att alla studerande ska få det stöd de behöver för att kunna lyckas fullfölja sina studier. Det är viktigt att stödet som studerande beviljats i grundskolan får en fortsättning också på andra stadiet. I stödet för lärandet ingår också en helhet om att erbjuda stöd för de elever och studerande som ännu inte behärskar finska eller svenska på en tillräcklig nivå.

Ett betydande inslag i reformen är att möjliggöra gymnasieutbildning och studentexamen på engelska. Huvudlinjen är fortsättningsvis att studentexamen ska skrivas på svenska eller finska men skapar en flexibilitet. Kriterierna för när och hur man kan avlägga en engelskspråkig examen kommer att vara strikta.

En annan förändring är att inkludera konst- och färdighetsämnen som en del av studentexamen. Nu föreslås det att man ska kunna avlägga ett av fem prov i antingen konst, idrott eller musik. Syftet är att ge studerande möjlighet att välja kreativa ämnen som en del av sin utbildning och att skapa flera vägar till examen. Detta sker tidigast våren 2029. Också finansieringsgrunderna för gymnasierna ändras och där ligger tillgängligheten i fokus - även för mera glesa delar i vårt land. Eftersom reformen är kostnadsneutral finns en del vinnare och förlorare bland anordnarna men för de allra flesta sker ingen förändring.

En av de mest uppmärksammade förändringarna inom yrkesutbildningen är ett 8-årigt försök som ska förbättra vägledningen för studerande. Försöket, till vilket 40 av totalt drygt 130 utbildningsanordnare antas, undersöker hur man kan samordna de nationella och regionala målen med de mål som utbildningsanordnarna har.  Syftet är att förbättra både kvaliteten och effektiviteten inom yrkesutbildningen. Viktigt i helheten är att vi har finlandssvenska anordnare med bland de 40.

Finansieringsgrunden för yrkesutbildningen förändras också så att fokus flyttas mera till att studeranden får en examen och att de får jobb eller går till fortsatta studier efter erlagd examen. Detta ska ha en sporrande effekt.

Reformerna innefattar också ett ökat utbud av utbildningslinjer inom yrkesutbildningen på engelska. En lyckad arbetskraftsinvandring förutsätter att man etablerar yrkeskunnigheten i Finland. Därmed behövs möjligheten att avlägga examen på engelska - något som flera utbildningsanordnare redan länge önskat. Detta får ändå inte ske på bekostnad av examen på landets nationalspråk.

De föreslagna reformerna innebär att yrkes- och gymnasieutbildningen kommer att genomgå märkbara, men till många delar efterlängtade förändringar, där flexibilitet och minskad byråkrati är i fokus. Regeringen satsar nu på att modernisera utbildningssystemet för att bättre möta både individens och samhällets behov, bland annat på arbetsmarknaden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00