Positivt för strömmingen, men laxbestånden oroar

18.10.2024 kl. 15:23
Stora utskottet tog idag ställning till EU-kommissionens förslag på fiskekvoter för året 2025. Utskottet beslöt i enlighet med regeringens linje, efter omröstning, att arbeta för öka strömmingskvoterna men att minska laxkvoten.

Beslutet ligger i enlighet med internationella havsforskningsrådets rekommendationer. Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) har gjort ett gediget arbete för fiskekvoterna i såväl jord- och skogsbruksutskottet, som Stora utskottet.  


- Idag klarnade Finlands linje i EU gällande fiskekvoterna. Med tanke på omständigheterna är jag nöjd med resultatet från dagens utskottsmöte. Jag är dock djupt bekymrad över våra laxbestånd som har minska. Därför måste vi acceptera en sänkt fiskekvot för laxen till år 2025, för att kunna ha ett laxfiske i framtiden också. Det viktiga för vårt kustfiske är att det inte heller helt förbjuds. Hoppeligen kan vi gå in för att höja kvoten nästa år, säger Norrback.

Förra året övervägdes ett totalförbud mot strömmingsfiske, men det undveks till slut.

- När det gäller strömmingen är förutsättningarna betydligtbättre än för ett år sen. Jag är glad man inte stoppade strömmingsfiske och äventyrade näringen förra året med totalförbud. Redan i år har man kunnat märka en höjning i strömmingsstånden, säger Norrback. 

Stora utskottet betonar vikten av att förhindra olagligt fiske av lax i Östersjön och att effektivt övervaka förbudet mot laxfiske i Östersjöns huvudbassäng. Utskottet stöder också regeringens syn på behovet av en långsiktig förvaltningsplan för lax, vilket skulle underlätta bättre skydd för olika laxbestånd. Planen är även viktigockså för fritidsfiske och fisketurismens framtid.

- Vi behöver mer långsiktiga lösningar när det kommer till våra fiskebestånd, så att inte våra kustfiskare skall behöva leva i oro varje år när fiskekvoterna behandlas. Här är det speciellt viktigt att få i gång åtgärder för rovdjur som säl och skarv, som är de största bovarna när det kommer till våra fiskar, avslutar Norrback.
Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30