Kolumn

Säkerhetsbälten för skärmar

21.10.2024 kl. 11:35

Under regeringsbesöket i Sverige tidigare i höst fick jag besöka ett familjecenter i Rinkeby, där man tydligt märkt av hur digitala apparater påverkar barns utveckling. Framför allt har deras syn- och språkutveckling påverkats. Barn behöver glasögon i allt yngre ålder och pratar oftare med en gällare röst. Ökad skärmtid pekades ut som en bidragande faktor.

Många föräldrar har säkert reflekterat över hur skärmtid påverkar barnen: Borde man begränsa skärmanvändningen fram till en viss ålder? Hur kan vi se till att skärmtid används på ett sätt som gynnar barnens utveckling? Och när börjar skärmar göra mer skada än nytta? Dessa frågor har jag själv funderat mycket på under mina barns uppväxt, och därför anser jag att vi behöver mer forskning och tydliga riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till skärmanvändningen.

I Sverige har man utvecklat åldersanpassade rekommendationer för barn och ungas digitala medieanvändning. Dessa rekommendationer, som tagits fram av Folkhälsomyndigheten, syftar till att vägleda både vårdnadshavare och ungdomar om hur skärmtid kan påverka hälsan. Jag tror att vi vuxna behöver dessa rekommendationer lika mycket som barnen, för om vi ska vara ärliga är vi kanske inte de bästa förebilderna när det gäller skärmanvändning. Ett barn kan heller inte avgöra om vi svarar på jobbmejl, läser nyheter, spelar eller skrollar Instagram.

Sveriges rekommendationer ser ut så här: För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls, om möjligt. För barn i åldern 2–5 år rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag, där det gärna ska vara en gemensam aktivitet där man pratar om vad som visas på skärmen. Det är viktigt att skärmanvändningen inte går ut över barnets sömn, lek, lärande eller fysiska aktivitet. För barn i åldern 6–12 år rekommenderas 1–2 timmar skärmtid om dagen, med samtal om vad barnet gör på nätet och hur det påverkar dem. För ungdomar i åldern 13–18 år rekommenderas högst 2–3 timmar, och här betonas vikten av att visa respekt och ha en god ton i digitala miljöer.

Jag vill ändå betona att digitala apparater har både positiva och negativa sidor. De kan vara till hjälp inom undervisningen och ungdomsarbetet eller så är de ett sätt att hålla kontakten med vänner och familj. Man kan ”googla upp” fakta och lära sig språk. Samtidigt vet vi att mycket tid tillbringas på sociala medier. Men det kanske mest utmanande är att hela världens bekymmer finns bakom några knapptryck i barn och ungas mobiltelefoner. På några sekunder kan de få brutala bilder från krigs- och krishärjade regioner, sjukdom, död och elände. För att inte tala om olika former av pornografiskt material. För många barn är det svårt att hantera detta flöde av information. Även vuxna kan ha svårt att ta till sig alla hemskheter och också vara källkritiska, så hur kan vi förvänta oss att barn ska kunna urskilja vad som är rätt och fel? Medan vuxna, med en fullt utvecklad hjärna, har större kapacitet att reflektera över nyhetsflödet, fake news, sin skärmanvändning och dess påverkan på humöret, har barn inte samma förmåga. De kan ofta inte koppla sina känslor av frustration eller koncentrationssvårigheter till skärmanvändning.

När jag var barn fanns det ännu inga krav på säkerhetsbälten på baksätet i bilen eller regler om att små barn skulle sitta i bilstolar. Då sågs det som naturligt medan ingen idag skulle tänka tanken på att sätta ett barn i baksätet utan varken bilstol eller säkerhetsbälte. Oreglerad skärmtid är vår tids säkerhetsbälteslösa baksäte. Då vi lär oss mer om farorna och negativa följderna, ser vi regelverk som något naturligt och eftersträvansvärt. Något som ger trygghet och skyddar oss från faror. Det är dags att skapa säkerhetsbälten också när det gäller våra skärmar - hur obekvämt det än må vara.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15