Interpellation om jämlik lönesättning

15.10.2024 kl. 14:55
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

I Svenska folkpartiet har vi alltid förespråkat överenskommelser parter emellan framom statlig styrning. Samma linje har vi i arbetsmarknadsfrågor. De bästa resultaten nås genom att de som berörs sätter sig ner vid samma bord och förhandlar fram en lösning där bådas intressen beaktas – samtidigt som det finns förståelse för hur överenskommelsen påverkar samhället på en bredare plan. Varför sitter vi då här idag och diskuterar lagstiftning som skulle styra processen? Jo för att finska arbetsmarknaden inte har klarat av detta.

Ärade talman,

Det är nödvändigt att vi som samhälle inser att tillgången till arbetskraft har minskat och sättet att arbeta har förändrats. I augusti kom vi i Svenska riksdagsgruppen ut med våra för att få fart på tillväxten. Där föreslog vi bland annat att behovsprövningen av utländsk arbetskraft ska slopas och att en kombinationsförsäkring ska införas för dem som är både företagare och arbetstagare. Inkommande vår kommer regeringen att besluta om ett tillväxtpaket i samband med halvtidsrian för att på sikt stärka välfärden i vårt land.

Ärade talman,

För Svenska folkpartiet har jämställdhet och likabehandling alltid varit viktigt. Vi vill att alla, oberoende av kön, ska få den lön de har rätt till, och att ingen ska förbises för att de råkar vara kvinna. Vi i SFP delar oron för ojämlikheten som finns även idag på arbetsmarknaden och som vi måste tackla. Det här är något som regeringen jobbar för bland annat genom likalönsprogrammet.

Idag behandlar vi ett lagförslag som slår fast principerna för hur medlaren ska agera i arbetsmarknadsfrågor. Den ändrar inte målsättningarna för jämställdhet och lika lön på arbetsmarknaden. Löneavtalsmodellen minskar inte heller parternas ansvar för att främja jämställdhet, tvärtom. Ett systematiskt och målmedvetet arbete för jämställdhet i arbetslivet behövs nu och i fortsättningen. Den nya lagstiftningen kommer inte att stå i vägen.

I Sverige uppdaterades arbetsmarknaden med ett liknande system år 1997. Under de följande årtiondena har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat. Jo, en orsak bakom siffrorna är den som oppositionen lyfter fram, att speciellt invandrarmän i Sverige har hittat anställning i lågavlönade branscher. Men en faktor är också att det i Sverige finns det mera rörelseutrymme i lönerna bland annat för den offentliga sektorn. Det har i Sverige varit möjligt att hitta gemensamma lösningar och rikta lönehöjningarna till de yrkesgrupper som upplevs vara i en lönegrop eller där situationen på arbetsmarknaden har förespråkat det. Denna solidaritet har vi traditionellt inte haft i det finska systemet och löneförhöjningar har trots omfattande förhandlingar inte riktats specifikt till de lågavlönade branscherna. Senast såg vi detta våren 2022.

Det känns befogat att fråga varför de svenska facken har kunnat komma överens om att satsa på kvinnodominerad och lågavlönade branscher medan oppositionen som står nära facken säger att det inte är möjligt i Finland.

Ärade talman,

det finns även skäl att korrigera vissa missuppfattningar som hörs också i diskussionen idag. Lagförslaget begränsar inte på något sätt arbetsmarknadsparternas möjlighet att avtala om lönerna. Lagförslagets fokus är på medling i arbetstvister. I dagsläget är det enbart en liten del av tvisterna som löses den vägen. En medlares uppgift är att försöka hitta en lösning med de verktyg parterna för till bordet. Enbart i det fall där det verkar omöjligt för parterna att även med stöd av medlaren hitta en gemensam väg framåt, först då kan medlaren komma med ett eget förslag. Det förslaget beaktar en lönebildning som är hållbar med hänsyn till samhällsekonomin och arbetsmarknadens funktion. Linjen har i praktiken varit den samma i årtionden men blir nu skriven in i lagen.

Ärade talman,

I Svenska folkpartiet arbetar vi utgående från principen att välfärden ska skapas före den kan fördelas. Vi måste som samhälle kunna fokusera på hur vi skapar tillväxt, hur vi ökar på produktiviteten och höjer på konkurrenskraften. Vi hoppas på att även oppositionspartierna skulle komma med sina förslag för att stärka välfärden.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15