Nu minskar vi på normerna!

13.10.2024 kl. 05:15
Höstsessionen i riksdagen har kört i gång på allvar och för någon vecka sedan debatterades bland annat budgeten för nästa år.

Vi har i över 15 års tid lånat för driften – väntat på tillväxt som dessvärre inte infunnit sig i önskad takt - och nu krävs åtgärder för att balansera ekonomin. En del i det är avvecklingen av olika normer.

Målsättningarna är att möjliggöra reglering, ta bort mindre nödvändig reglering och minska de administrativa bördorna. Med andra ord att göra livet enklare för medborgarna, förbättra konkurrenskraften, främja marknadstillträde och digitalisering.

I kulturutskottet behandlar vi en proposition om småbarnspedagogik där avsikten är att bland annat lindra rapporteringsskyldigheten i fråga om fortbildning för personalen och att skyldigheten för att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogiken upphör. Syftet är att minska den administrativa bördan för att ge mera utrymme för det mest väsentliga - själva pedagogiken.

Tidigare under hösten publicerades också en längre lista på flera normer som nu kommer att avvecklas. Ett exempel är den reglering som handlar om vägbelysning, som ligger på kommunernas ansvar längs statliga vägar. Problemet har varit en bestämmelse från Trafikledsverket, som kräver att man använder betong- eller stålfundament för trästolpar.

Det här har lett till betydligt högre kostnader, 10 000 euro per km, och har samtidigt försvårat det partiska arbetet speciellt i små kommuner som ofta kan ha väldigt smala dikesrenar. Genom att avveckla den här normen minskar vi dels på byråkratin, dels på kostnaderna. Det här underlättar bland annat de sydösterbottniska kommunernas situation.

Ett annat exempel är laddningsstationerna för elbilar. För installationen av laddningspunkter krävs idag en ägarspecifik modell men tanken är nu att den skall övergå till en byggnadsspecifik modell. I praktiken innebär det här att ägaren av flera byggnader, exempelvis kommuner, i framtiden kommer att ha möjlighet att se över var det är mest ändamålsenligt att placera fler laddningsstationer, och var det behövs färre. Detta förväntas också spara in flera miljoner euro för kommuner och företag som ansvarar för installationen av laddningsstationerna.

Då vi behöver balansera ekonomin på både statlig och kommunal nivå är det viktigt att minska på byråkratin. Därför behövs ett fortgående arbete kring avvecklingen av olika typer normer och mindre nödvändig byråkrati för att kunna fokusera på det mer väsentliga och dessutom kunna spara pengar.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00