Remissdebatt 24.9.2024 om budgetpropositionen 2025

24.09.2024 kl. 15:53
Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson

Ärade talman

Den positiva nyheten igår var att ekonomin har börjat återhämta sig från recessionen och tillväxten tilltar nästa år. Det här är oerhört viktigt. Även om den ekonomiska anpassningen är nödvändig för att minska skuldsättningen, måste vi inse att Finland inte lyfts enbart genom nedskärningar eller skattehöjningar.  

Vi behöver framför allt tillväxt och framtidstro. Det är endast så vi kan trygga välfärden och servicen på sikt. Vi behöver fler människor i arbetet, mera framgångsrika företag och nya investeringar.

Samtidigt vet vi att Finland inte har haft en ordentligt tillväxt på över 15 år. Vi behöver politik som skapar förutsättningar för export, tryggar konkurrenskraften, ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden och sporrar till investeringar. Därför gör regeringen omfattande satsningar på utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur, förnyar arbetsmarknaden och försnabbar tillståndsprocesserna.

Detta stöder starkt industrins gröna omställning, där det största potentialet för tillväxt just nu finns. Enligt EK handlar det om över 270 miljarder euro. Det är också ett av de effektivaste sätten att stävja klimatförändringen. Mindre utsläpp, istället mera skatteintäkter.  Men det räcker inte med potential. Vi måste håva in dessa investeringar till Finland. För att påskynda investeringarna bereder regeringen en tidsbunden skattegottgörelse för stora industriella investeringar gällande till exempel batteri- och vätgasprojekt och fossilfri stålindustri.

 

Ärade talman

En kvalitativ grundskola är bästa sättet att skapa jämlika förutsättningar för våra barn. Trots det utmanande ekonomiska läget, har regeringen valt att göra betydande satsningar på den grundläggande utbildningen. För att alla barn ska ha bättre möjligheter att lära sig läsa, räkna och skriva kommer lågstadie-elever från och med nästa höst att ha tre veckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik. Vi satsar cirka 100 miljoner euro på att reformera stödet för lärandet i för- och grundskolan. Det handlar om att varje elev ska få det stöd hen behöver. Samtidigt minskar vi på lärarnas administrativa börda så det kan fokusera på att undervisa.  För att motverka segregationen i skolan gör vi finansieringen för jämlikhetsfrämjande arbete i skolor permanent,  årligen cirka 50 miljoner euro. Oerhört viktigt är också att regeringen nu inför en terapigaranti för unga.

Ärade talman,

Det är dags för en ny, intensivare, fas gällande forskning, utveckling och innovationer. Regeringen har förbundit sig att öka statens finansiering på forskning och utveckling till 1,2 procent av BNP. Nu ökar vi finansieringen för FoU så att vi nästa år satsar hela 2,9 miljarder euro. Vi behöver satsningar på ekosystem med starkt kunnande, där högskolor, forskningsinstitut och näringslivet gör nära samarbete för att skapa framtida lösningar inom till exempel energiteknologi.

FoU-satsningarna är avgörande med tanke på främjande av produktiviteten. Och en högre produktivitet är i sin tur en förutsättning för snabbare tillväxt. Tyvärr har produktiviteten i Finland inte just ökat på 15 år och här ligger vi efter Sverige, Euroområdet och USA.  Därför är regeringens viktigaste arbetsmarknadsreform, bättre möjligheter till lokala avtal i alla typers företag ytterst välkommet just nu. Främjande av lokala avtal är ett av de bästa sätten att öka produktiviteten.

Regeringens gör betydande satsningar på exportfrämjande infrastruktur. En satsning på 50 miljoner euro görs på Kustbanan, liksom betydande satsningar på riksåttan och andra viktiga trafikleder.

 

Ärade talman

Trots regeringens medvetna tillväxtåtgärder, är det klart att vi måste göra ännu mer. Därför kommer regeringen i halvtidsrian att besluta om ett tillväxtpaket.  Nu måste vi fördomsfritt vända på varje sten, lyssna på företagen och våga släppa ideologiska lås.  Till exempel måste vi ta på allvar näringslivets starka budskap om att bristen på kunnig arbetskraft utgör ett av de största hindren för tillväxt och att en ökad arbetskraftsinvandring inte är en möjlighet, utan en nödvändighet.

Vi gläds över att Migris processer har försnabbats betydligt.  Samtidigt håller vi i SFP fast i vårt mål att nettoinvandringen ska vara minst 40 000 personer per år. Det är viktigt att skapa bättre förhållanden för hela den medföljande familjen både vad gäller arbetstillstånd och studiemöjligheter. Finland ska vara ett attraktivt land och hela familjen ska känna sig välkommen.

För oss i SFP är det viktigt att ändringen av livsmedelsmarknadslagen nu har kommit till riksdagens behandling.  Det är det första steget i att förbättra producenternas ställning i livsmedelskedjan och det inhemska jordbrukets lönsamhet.

 

Ärade talman.

Även om regeringen fattat beslut om en anpassning på nästan 9 miljarder euro har vi fortfarande stora strukturella problem i statsekonomin och ökande offentliga utgifter. Underskottet på 12,2 miljarder euro är enormt, det kommer vi inte ifrån. Samtidigt är det viktigt att minnas att utan vårens beslut skulle det ha varit ytterligare 4 miljarder större. Nu när oppositionen kritiserar regeringen, ser vi fram emot att behandla deras alternativa förslag till anpassning, gärna också med kalkyler över de sysselsättande effekterna.

Regeringen föreslår mer pengar till vården och omsorgen för nästa år, jämfört med i år. Trots detta behöver vården i Finland nu vård. Vi i SFP ser det som ytterst viktigt att åtgärderna för att underlätta personalbristen inom vården nu bereds möjligast snabbt och att vi får bukt på hyrespersonalskostnaderna. Det är också skäl att granska finansieringsmodellen så att den skapar starkare incitament för välfärdsområdena att satsa på förebyggande och primärvård.

 

Ärade talman

En anpassning på nio miljarder euro medför stora, svåra nedskärningar som kommer att beröra många människor och institutioner. För SFP har det under budgetrian varit ytterst viktigt att minimera nedskärningarna som riktar sig mot civilsamhället, kulturen och tredje sektorn. Vi är glada att vi lyckades klart minska de föreslagna nedskärningarna till Kvinnolinjen, Brottsofferjouren, Sametinget, Flyktingrådgivningen, och Opinionsnämnden för massmedia (JSN). Men vi behöver en modell för en flerårig finansieringsstruktur för att värna om kunskapen inom organisationerna. Till exempel har organisationer som arbetar med utrikes- och säkerhetspolitik en stor roll när det gäller att fördjupa kunnande i krishantering ur ett helhetsperspektiv, dvs både civilt och militärt.  Och de har en stor betydelse med tanke på återuppbyggnaden av Ukraina när det gäller rättsstaten, jämställdhet och minoriteters rättigheter. Finlands ordförandeskap i OSSE år 2025 framhäver mmedborgarsamhällets betydelse ytterligare.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30