Remissdebatt 24.9.2024 om budgetpropositionen 2025

24.09.2024 kl. 15:53
Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson

Ärade talman

Den positiva nyheten igår var att ekonomin har börjat återhämta sig från recessionen och tillväxten tilltar nästa år. Det här är oerhört viktigt. Även om den ekonomiska anpassningen är nödvändig för att minska skuldsättningen, måste vi inse att Finland inte lyfts enbart genom nedskärningar eller skattehöjningar.  

Vi behöver framför allt tillväxt och framtidstro. Det är endast så vi kan trygga välfärden och servicen på sikt. Vi behöver fler människor i arbetet, mera framgångsrika företag och nya investeringar.

Samtidigt vet vi att Finland inte har haft en ordentligt tillväxt på över 15 år. Vi behöver politik som skapar förutsättningar för export, tryggar konkurrenskraften, ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden och sporrar till investeringar. Därför gör regeringen omfattande satsningar på utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur, förnyar arbetsmarknaden och försnabbar tillståndsprocesserna.

Detta stöder starkt industrins gröna omställning, där det största potentialet för tillväxt just nu finns. Enligt EK handlar det om över 270 miljarder euro. Det är också ett av de effektivaste sätten att stävja klimatförändringen. Mindre utsläpp, istället mera skatteintäkter.  Men det räcker inte med potential. Vi måste håva in dessa investeringar till Finland. För att påskynda investeringarna bereder regeringen en tidsbunden skattegottgörelse för stora industriella investeringar gällande till exempel batteri- och vätgasprojekt och fossilfri stålindustri.

 

Ärade talman

En kvalitativ grundskola är bästa sättet att skapa jämlika förutsättningar för våra barn. Trots det utmanande ekonomiska läget, har regeringen valt att göra betydande satsningar på den grundläggande utbildningen. För att alla barn ska ha bättre möjligheter att lära sig läsa, räkna och skriva kommer lågstadie-elever från och med nästa höst att ha tre veckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik. Vi satsar cirka 100 miljoner euro på att reformera stödet för lärandet i för- och grundskolan. Det handlar om att varje elev ska få det stöd hen behöver. Samtidigt minskar vi på lärarnas administrativa börda så det kan fokusera på att undervisa.  För att motverka segregationen i skolan gör vi finansieringen för jämlikhetsfrämjande arbete i skolor permanent,  årligen cirka 50 miljoner euro. Oerhört viktigt är också att regeringen nu inför en terapigaranti för unga.

Ärade talman,

Det är dags för en ny, intensivare, fas gällande forskning, utveckling och innovationer. Regeringen har förbundit sig att öka statens finansiering på forskning och utveckling till 1,2 procent av BNP. Nu ökar vi finansieringen för FoU så att vi nästa år satsar hela 2,9 miljarder euro. Vi behöver satsningar på ekosystem med starkt kunnande, där högskolor, forskningsinstitut och näringslivet gör nära samarbete för att skapa framtida lösningar inom till exempel energiteknologi.

FoU-satsningarna är avgörande med tanke på främjande av produktiviteten. Och en högre produktivitet är i sin tur en förutsättning för snabbare tillväxt. Tyvärr har produktiviteten i Finland inte just ökat på 15 år och här ligger vi efter Sverige, Euroområdet och USA.  Därför är regeringens viktigaste arbetsmarknadsreform, bättre möjligheter till lokala avtal i alla typers företag ytterst välkommet just nu. Främjande av lokala avtal är ett av de bästa sätten att öka produktiviteten.

Regeringens gör betydande satsningar på exportfrämjande infrastruktur. En satsning på 50 miljoner euro görs på Kustbanan, liksom betydande satsningar på riksåttan och andra viktiga trafikleder.

 

Ärade talman

Trots regeringens medvetna tillväxtåtgärder, är det klart att vi måste göra ännu mer. Därför kommer regeringen i halvtidsrian att besluta om ett tillväxtpaket.  Nu måste vi fördomsfritt vända på varje sten, lyssna på företagen och våga släppa ideologiska lås.  Till exempel måste vi ta på allvar näringslivets starka budskap om att bristen på kunnig arbetskraft utgör ett av de största hindren för tillväxt och att en ökad arbetskraftsinvandring inte är en möjlighet, utan en nödvändighet.

Vi gläds över att Migris processer har försnabbats betydligt.  Samtidigt håller vi i SFP fast i vårt mål att nettoinvandringen ska vara minst 40 000 personer per år. Det är viktigt att skapa bättre förhållanden för hela den medföljande familjen både vad gäller arbetstillstånd och studiemöjligheter. Finland ska vara ett attraktivt land och hela familjen ska känna sig välkommen.

För oss i SFP är det viktigt att ändringen av livsmedelsmarknadslagen nu har kommit till riksdagens behandling.  Det är det första steget i att förbättra producenternas ställning i livsmedelskedjan och det inhemska jordbrukets lönsamhet.

 

Ärade talman.

Även om regeringen fattat beslut om en anpassning på nästan 9 miljarder euro har vi fortfarande stora strukturella problem i statsekonomin och ökande offentliga utgifter. Underskottet på 12,2 miljarder euro är enormt, det kommer vi inte ifrån. Samtidigt är det viktigt att minnas att utan vårens beslut skulle det ha varit ytterligare 4 miljarder större. Nu när oppositionen kritiserar regeringen, ser vi fram emot att behandla deras alternativa förslag till anpassning, gärna också med kalkyler över de sysselsättande effekterna.

Regeringen föreslår mer pengar till vården och omsorgen för nästa år, jämfört med i år. Trots detta behöver vården i Finland nu vård. Vi i SFP ser det som ytterst viktigt att åtgärderna för att underlätta personalbristen inom vården nu bereds möjligast snabbt och att vi får bukt på hyrespersonalskostnaderna. Det är också skäl att granska finansieringsmodellen så att den skapar starkare incitament för välfärdsområdena att satsa på förebyggande och primärvård.

 

Ärade talman

En anpassning på nio miljarder euro medför stora, svåra nedskärningar som kommer att beröra många människor och institutioner. För SFP har det under budgetrian varit ytterst viktigt att minimera nedskärningarna som riktar sig mot civilsamhället, kulturen och tredje sektorn. Vi är glada att vi lyckades klart minska de föreslagna nedskärningarna till Kvinnolinjen, Brottsofferjouren, Sametinget, Flyktingrådgivningen, och Opinionsnämnden för massmedia (JSN). Men vi behöver en modell för en flerårig finansieringsstruktur för att värna om kunskapen inom organisationerna. Till exempel har organisationer som arbetar med utrikes- och säkerhetspolitik en stor roll när det gäller att fördjupa kunnande i krishantering ur ett helhetsperspektiv, dvs både civilt och militärt.  Och de har en stor betydelse med tanke på återuppbyggnaden av Ukraina när det gäller rättsstaten, jämställdhet och minoriteters rättigheter. Finlands ordförandeskap i OSSE år 2025 framhäver mmedborgarsamhällets betydelse ytterligare.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15