Svenska verksamheten i YLE central för vår levande tvåspråkighet

15.09.2024 kl. 06:10
Under 33 möten har den parlamentariska Yle-arbetsgruppen utvärderat Yles uppgifter och finansiering.

I gruppen, vars förehavanden haft ett stort nationellt intresse, har jag varit vice ordförande. I torsdags nådde vi äntligen en parlamentarisk överenskommelse, som resulterade i att alla partier utom enledamotspartiet Rörelse Nu, bundit sig till. Det var otroligt viktigt att vi nådde en parlamentarisk överenskommelse kring Yle. Det är en tradition för att värna om public service samtidigt som det skapar långsiktighet i verksamheten.

Men precis som antalet möten bevittnar har arbetet inte varit lätt. Redan innan arbetet inleddes visste vi att synerna mellan partierna varierar.

Yle har en mycket bred och viktig roll på flera olika plan i vårt samhälle. Dess roll sträcker sig långt bortom nyhetsrapportering och underhållning – det handlar om att upprätthålla demokratin, säkerställa oberoende information och stärka den kulturella och språkliga identiteten, samhörigheten och vara en viktig part gällande självförsörjning och totalförsvar. Betänkandet är med andra ord ett viktigt redskap, speciellt i ett medielandskap som förändras i en allt snabbare takt.

I dessa tider finns ett stort tryck på att även Yle behöver vara med och balansera ekonomin i vårt land. Tanken är att byråkratin minskas och att beslutsfattandet och Yles finansiering blir mer genomskinlig för att öka transparensen. Det här innebär också att Yles förvaltningsråd får en större roll i att övervaka hur resurserna används.

För mig, och det parti jag företräder, är till exempel Svenska Yles verksamhet viktig. Att vi har fungerande svenskspråkig media i vårt land är en av grundbultarna för vår levande tvåspråkighet. Medierna har en central roll i att bevara och stärka det svenska språkets ställning i Finland.

För att medielandskapet ska vara levande krävs en mångfald av olika medier. I Svenskfinland är medieutbudet smalare än på finska – oftast enbart en tidning per region. Utan Svenska Yle i regionerna, skulle vi ha enbart ett medium. Att vi dessutom har en allt starkare koncentration av ägandet av dagstidningarna, på finlandssvensk håll i princip till en ägare, kan ha sina utmaningar på sikt.

Därför är jag väldigt glad över att arbetsgruppen har gjort en stark viljeyttring i betänkandet där produktion och distribution av innehåll på svenska och andra minoritetsspråk ska tryggas på nuvarande nivå. Det är ett tydligt budskap till den operativa ledningen som gör de konkreta besluten.

Skrivningen är också betydelsefull utifrån ett bredare perspektiv. Att Yle producerar oberoende trovärdig information på olika minoritetsspråk är viktigt med tanke på integration. I betänkandet framgår också att programutbytet mellan de nordiska länderna ska utvecklas. Detta är ännu ett argument för den svenskspråkiga verksamheten eftersom den stöder vikten och förståelsen för svenskan i vårt land.

Överlag har arbetet i arbetsgruppen krävt mycket men jag är otroligt glad över att vi äntligen kommit i mål. Också medielandskapet förändras ständigt och därför är det viktigt att med jämna mellanrum se över och utveckla också Yles service och finansiering.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35