Regionerna, svenskan och självförsörjningen viktiga bitar i Yle-betänkandet

12.09.2024 kl. 17:46
Efter 33 möten har nu den parlamentariska Yle-arbetsgruppen, vars uppgift har varit att utvärdera uppgiften och finansieringen för Yles allmännyttiga verksamhet, nått ett resultat.

Svenska folkpartiets representant i arbetsgruppen, riksdagsledamot Mikko Ollikainen, ser betänkandet som ett viktigt verktyg inför framtiden, i ett medielandskap som är i ständig förändring.


– Yle har en mycket bred och viktig roll på flera olika plan i vårt samhälle. Dess roll sträcker sig långt bortom nyhetsrapportering och underhållning – det handlar om att upprätthålla demokratin, säkerställa oberoende information och stärka den kulturella och språkliga identiteten och vara en viktig part gällande vår självförsörjning och totalförsvar. 

– Därför är jag glad över att arbetsgruppen nu nått en parlamentarisk överenskommelse som stakar ut framtiden. Precis som antalet möten bevittnar så har det inte varit lätt, redan innan arbetet inleddes visste vi att synerna varierade mellan partierna men nu har en kompromiss nåtts, säger Ollikainen.

Arbetsgruppen konstaterar också att Yle har en framträdande roll som producent av innehåll för svenskspråkiga och andra minoriteter. Arbetsgruppen anser därför att det är prioriterat att Yles produktion och distribution av innehåll på svenska och minoritetsspråk tryggas på nuvarande nivå.

– Den svenskspråkiga servicen som Yle tillhandahåller är en otroligt viktig pusselbit i bevarandet av landets två nationalspråk. För oss har den här skrivningen varit väldigt viktig och jag är glad över att arbetsgruppen insett vikten av det svenskspråkiga innehållet för att kunna trygga utbudet på svenska på ett jämlikt sätt, men även innehållet för andra minoritetsspråk i Finland, där vikten av oberoende trovärdig information är viktig del i integreringen i samhället. 

– I betänkandet framgår även att programutbytet mellan de nordiska länderna ska utvecklas, vilket för sin del stöder vikten och förståelsen för svenskan i vårt land, säger Ollikainen.

Utöver detta anser Ollikainen att det är viktigt att det i betänkandet framkommer att säkerställa att både Yle:s nationella och regionala nyhets- och sändningsverksamhet tryggas för att säkerställa ett mångsidigt informationsutbud.

– Yle har en mycket viktig roll i att bevaka de olika regionerna i Finland. Därför är det av yttersta vikt att Yles verksamhet även i framtiden bevakar hela Finland jämlikt på nuvarande nivå och förhindrar att verksamheten koncentreras enbart till huvudstadsregionen. Om inte YLE skulle finnas i regionerna finns en risk att det där skulle finnas endast ett medium vilket inte skulle vara bra för mediamångfalden, avslutar Ollikainen.

 
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00