Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget

10.09.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet

Ärade talman,

Det inte är lätt att lyfta blicken från det oacceptabla krig Ryssland för i Ukraina. Vi måste fortsätta stöda Ukrainas frihetskamp allt vi förmår. Vi står eniga bakom ett ekonomiskt, militärt och politiskt stöd till Ukraina. Vi kan även globalt påminna om hur mycket som är på spel, att kampen för demokrati och mänskliga rättigheter förs även här, i Europa. 

Kriget i Ukraina har haft djupgående effekt också på oss finländare. Vår kristålighet – vår resiliens – är en central del av vår styrka. Att stärka vår resiliens både i praktiken men också socialt och mentalt är bland de viktigaste som vi kan göra. Finland är en rättsstat och en demokrati och vår kristålighet ska innebära att vi värnar även om dessa.

Trots det är det ibland svårt att inte tappa hoppet inför den dystra och totalitära situation Putinregimen styrt det ryska folket in. Det behövs möten mellan människor - ansikte mot ansikte, såsom med människorätts- och demokratikämpar Vladimir Kara-Murza och Julija Navalnaja möte här i Finland - som påminner oss om att det även finns ett annat Ryssland.

Likaså påminner mina möten med kvinnor i Afghanistan, Israel och Palestina, som outtröttligt kämpar för att våldet äntligen måste ta slut – om att det måste finnas hopp. Den finländska utrikespolitikens uppgift måste därför vara att värna om de strukturer och processer som vi tillsammans globalt har skapat i FN och EU för mänskliga rättigheter, humanitär hjälp och biståndssamarbete. Vår kraft är att ge fart åt de strukturer som upprätthåller frihet och säkerhet och som ger hopp om en bättre utveckling.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen stöder en tvåstatsmodell i Mellanöstern, och välkomnar utrikesministerns och Republikens Presidents förespråkande av en sådan. Just nu behöver vi se ett eldupphör, omedelbar frigivning av alla i gisslan varefter förhandlingar behöver ske. Terrorism som politiskt verktyg behöver upphöra, liksom de olagliga bosättningarna. Finlands mål ska vara att erkänna Palestina när förutsättningarna uppfylls. Centralt är att båda parterna erkänner varandras rätt att existera. Vi behöver göra allt för att de politiska processerna ska få en större knuff än någonsin för att våldet skall ta slut och vägen till politiska fredsprocesser kan inledas.

 

Ärade talman,

I redogörelsen talas det om värdebaserad realism. För oss i Svenska riksdagsgruppen innebär värdebaserad realism att vi inte enbart måste erkänna brister i vår världsordning utan också aktivt försvara de mekanismer som upprätthåller fred och rättvisa. Värdebaserad realism innebär att vi inte kan vara åskådare när grundläggande rättigheter kränks. De internationella samarbetsorganisationerna, mänskliga rättigheter och det regelbaserade internationella systemet är sköra, och det är vårt ansvar att skydda och försvara dem. Finland ska fortsätta vara en stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt i en tid då dessa värderingar utmanas som aldrig förr.

Vi får inte glömma att säkerhet och stabilitet också bygger på solidaritet och stöd till de mest utsatta. Genom vårt bistånd hjälper vi inte bara Ukraina att återhämta sig från krigets förödelse, utan vi stärker även samhällen i utvecklingsländer. Klimatkrisen är ett bra exempel här då den förvärrar globala risker som migration, konflikter om naturresurser och hot mot biologisk mångfald. Dessa alla påverkar den internationella säkerheten där Finlands biståndsarbete haft en inverkan. Det är olyckligt att vårt bistånd inte når det internationellt överenskomna målet på 0,7 % av bruttonationalinkomsten. Freden kan inte upprätthållas med bara militär styrka; vi måste också investera i utbildning, jämställdhet och hållbar utveckling.

 

Ärade talman,

Finlands utrikespolitik baserar sig på brett samarbete med olika parter. Finland är en pålitlig och värdefull samarbetspartner i EU och i Norden – och nu också i Nato. Samarbetet med våra nordiska grannar är en hörnsten i Finlands säkerhetsstrategi.

Även Finlands engagemang i multilaterala forum har varit betydelsefullt – samtidigt som det utmanas av minskande medel. Vi kan fortfarande spela en viktig politisk roll. Det ska synas i vårt internationella engagemang bland annat inom FN och dess människorättsstrukturer.

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00