Ett steg mot balans i livsmedelskedjan

05.09.2024 kl. 15:34
Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.

Idag har regeringen gett förslag på ändringar i livsmedelsmarknadslagen till riksdagen. De centrala förändringarna är att stärka livsmedelsmarknadsombudsmannens ställning. Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.


Propositionen är i enlighet med regeringsprogrammets mål  att utveckla primärproducentens ställning, och att balansen inom hela livsmedelskedjan styrs mot en rättvisare riktning på det sätt som beskrivs i slutrapporten från den parlamentariska gruppen för bedömning av jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter (MAKA).

– Jag är glad att de saker som jag har varit med att lyfta fram i den parlamentariska MAKA-gruppen samt också varit med och förhandla fram i regeringsförhandlingarna nu framskrider. Mycket arbete återstår ännu för att utveckla vårt inhemska jordbruk mot en rättvisare och lönsammare riktning, detta är dock en signal på att arbetet framskrider, säger Norrback.  

Förslaget berör också §39 i konkurrenslagen där det föreslås att konkurrens- och konsumentverket på eget initiativ ska kunna ge livsmedelsmarknadsombudsmannen uppgifter som berör konkurrenssituationen på livsmedelsmarknaden. Ledamöterna Ingo och Norrback anser att livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå med 1 + 3 personer idag är underresurserad och i framtiden behöver ökade resurser för att svara på lagändringen. 

– Att ge livsmedelmarkandsombudsmannen ett förstärkt mandat och bättre möjligheter att följa upp prisbildningen på produkter i livsmedelskedjan är nödvändigt och ett steg i rätt riktning. För att lagändringen ska ge önskad effekt, dvs stärka producenternas roll i livsmedelskedjan krävs utöver föreslagen lagändring tillräckliga resurser till livsmedeslmarknasombudmannen byrå så att övervakning, uppföljning och eventuella vitesbeslut blir verkställda efter verkligt behov. Detta har blivit extra viktigt nu då vi ser att s.k. Private label produkternas andel i butikshyllorna ökar, säger Ingo 

Revideringen av livsmedelsmarknadslagen görs i två faser, där dom första förändringarna kommer att göras nu under hösten, med mål att stiga i kraft vid årsskiftet. Målet är att kunna följa med hur förändringarna påverkar balansen i livsmedelskedjan och sedan kunna göra eventuella justeringar ännu under år 2026.  
Christoffer Ingo och Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00