Idrott är till för alla

29.08.2024 kl. 11:13
Igår inleddes paralympiska spelen i Paris, och jag har fått den stora äran att följa med tävlingarna på plats

Paralympiska spelen är öppet för personer med olika typer av funktionsnedsättningar, till exempel rörelsenedsättning, synnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning. I år deltar 4400 atleter från hela världen i 549 medaljevenemang inom 22 olika sporter. Finland representeras av 16 duktiga atleter.

Men hur väl känner vi egentligen till de paralympiska spelen? Namnet ”Paralympiska” syftar på att tävlingarna utförs parallellt med de olympiska spelen. Även om spelen har en över hundraårig historia, blev de inte en större företeelse förrän efter andra världskriget. Då var syftet främst att hjälpa krigsveteraner och civila som hade skadats under kriget. År 1944 öppnade Dr. Ludwig Guttman ett rehabiliteringscenter för personer med ryggradsskador i Storbritannien, där sport användes som en del av behandlingen. Detta utvecklades snabbt till rekreationsidrott och senare tävlingsidrott. År 1948 ordnades den första tävlingen för rullstolsburna atleter, vilket idag betraktas som en milstolpe i den paralympisk historien. Sedan 1960 har paralympiska spelen arrangerats vart fjärde år, och resten är historia.

Idrott är till för alla, vilket vi ser tydligt i de paralympiska spelen. Dessa tävlingar medför även en rad positiva synergieffekter. Värdlandet satar ofta stort på att förbättra stadens tillgänglighet, och i Paris har detta inneburit att förändringar som normalt skulle ha tagit 20 år nu har genomförts på bara tre år. Stora satsningar har gjorts på stadens kollektivtrafik, där bland annat tunnelbanan och stora delar av busstrafiken idag är tillgänglig för rullstolsburna.

Tillgänglighet och inkludering i samhället är något alla drar nytta av, även om man inte själv har en funktionsnedsättning. I ärlighetens namn hade jag inte reflekterat så mycket över tillgänglighet innan jag själv fick barn och började röra mig med barnvagn. Först då märker man hur varje trappa, trög dörr och elsparkcykel mitt på trottoaren utgör hinder för flera grupper i samhället. Man inser också hur viktigt det är med information om tillgängligheten – hur tar man sig in i lokalen, var ligger hissen, finns det en tillgänglig toalett? Även om alla nybyggen idag följer tillgänglighetsförordningen så sker utvecklingen långsammare i äldre byggnader. Vårt anrika riksdagshus har till exempel trappor på ställen som gör det besvärligt att röra sig med rullstol. Jag är osäker på om samhället någonsin kommer bli 100 procent tillgängligt, men vi rör oss i alla fall i rätt riktning. Under tiden kan vi alla bidra med små gärningar i vardagen, som att hålla upp dörren, erbjuda sittplatsen på bussen eller fråga om någon behöver hjälp.

Paralympiska spelen påminner oss om att vi alla har olika förutsättningar i livet, men att möjligheterna ändå bör vara desamma. Paraidrottare visar hur man, trots motgångar, kan uppnå nästan vad som helst. Dessa personer är förebilder, inte bara för andra med funktionsnedsättningar, utan för oss alla. Det är glädjande att se att intresset för paralympiska spelen ökar varje år, men tittarsiffrorna och mediabevakning är ännu inte jämförbara med de olympiska spelen. Därför vill jag uppmuntra er att följa med tävlingarna och heja på våra finska atleter, vare sig det är från läktaren, soffan eller via sociala medier. De har jobbat stenhårt för att komma dit de är idag och förtjänar allt stöd vi kan ge dem. Det samma gäller dem som kämpade i OS för några veckor sedan, ingen av våra finska idrottare ska känna ensamhet och ångest. Där behöver vi jobba för förändring.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30