– Finland behöver tillväxt. Det är bara genom tillväxt som vi tryggar välfärden och servicen på sikt. Vi behöver ett samhällsklimat som sporrar till att man vill och vågar investera och anställa, säger riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson.

– Det måste vara lönsamt att bygga sin och sitt företags framtid i Finland. Vi behöver blomstrande företag som växer, skapar arbetsplatser och genererar skatteintäkter. Det är så vi förstärker vår välfärd på lång sikt. Exporten är motorn för vår tillväxt, säger partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen har under sitt sommarmöte tagit fram fyra centrala helheter som är avgörande för att vi ska få fart på vår tillväxt — investeringar, utländsk arbetskraft, tillväxt i företag och ett starkt mänskligt kapital. 

Finland behöver investeringar 

Finland ska aktivt främja en uppbyggnad av ny grön industri och göra befintlig industri mer hållbar. Det behövs mera samarbete mellan industrin och den offentliga sektorn för att få fart på omställningen. Det är nödvändigt att regeringen håller fast vid sin historiska satsning på 1 miljard på forskning och utveckling under den här valperioden. Det ska vara lockande att investera i den gröna omställningen. Investeringar i hållbar och förnybar energi och det planerade skatteincentivet för stora industriella projekt behövs för att främja den gröna omställningen.

Ägarkravet för skattefrihet av dividender från ett offentligt noterat bolag ska sänkas. För tillfället krävs det att dividendtagaren som är något annat samfund än ett offentligt noterat bolag äger minst 10 procent av bolaget för att uppnå skattefrihet. För att stärka inhemskt ägande och sporra till investeringar i Finland behöver skattefriheten utvidgas till mindre ägare.

Tillståndsmyndigheternas temporära prioriteringsförfarande för tillståndsprocesser inom den gröna omställningen ska förlängas. För att investeringsklimatet ska vara förutsägbart måste tillståndsprocesserna vara snabba och smidiga. Den temporära snabbfilen för besvärsprocesser i domstolar behöver också förlängas, och vara tillräckligt resurserad för att undvika onödiga förseningar.

Vi behöver en temporär skattefrihet vid försäljning av skogsfastigheter för att stärka skogsindustrins tillgång till råvara. För tillfället ägs mycket skog av oskiftade dödsbon eller personer som har ärvt sin skog men inte har intresse för skogsbruk. Genom att möjliggöra 3–4 års skattefrihet vid försäljning av skogsfastighet kan skogsbruket och virkesförsäljningen effektiveras.

Den inhemska försvarsindustrins möjligheter ska tas till vara. Kriget i Ukraina har gjort det klart att den europeiska försvarsindustrin inte investerar i den mån som behövs. Den inre marknaden stöter också ständigt på protektionistiska hinder. Den europeiska självförsörjningsgraden måste stärkas. I Finland finns det potential för att stärka den inhemska försörjningskedjan, från råvara till slutprodukt. I EU ska Finland arbeta för en fungerande inre marknad för försvarsmateriel och för att ta bort de hinder som finns för finansiering.

Den finska livsmedelsbranschens lönsamhet ska stärkas och livsmedelsexporten ökas. Regeringsprogrammets centrala åtgärder för att stärka primärproducenternas roll i livsmedelskedjan, som uppdateringen av konkurrenslagen, livsmedelsmarknadslagen och upphandlingslagen ska genomföras så fort som möjligt. De permanenta livsmedelsexportsatsningarna från och med 2025 som finns i regeringens budgetram måste också verkställas.

Vid stora industriella investeringar ska samarbete mellan staten, kommunen och regioner främjas. Exempelvis har broavtal inverkat positivt på utvecklingen av livskraften i området. Därför vill vi att det finns ändamålsenliga verktyg för att främja samarbete vid stora investeringar så att kommuner smidigt kan svara på de behov som investeringen medför.

Den nationella bankregleringen ska stödja tillväxt och företagssektorns finansieringsmöjligheter istället för överreglering. Särskilt små och medelstora företag har utmaningar med att beviljas lån för sin företagsverksamhet.

Finland behöver mera arbetskraftsinvandring

Nettoinvandringen behöver uppgå till minst 40 000 personer per år. Det här är ett villkor för att vi ska kunna trygga vårt välfärdssamhälle. Vi måste lyssna på näringslivet och vilka behov våra företag har. Målsättningen ska aktivt följas upp och om den inte uppnås ska ytterligare åtgärder tas fram. För att locka arbetskraft behöver finlandsbilden förbättras. Det är också viktigt att skapa goda förhållanden för hela den medföljande familjen både vad gäller arbetstillstånd och studiemöjligheter. Finland ska vara ett attraktivt mål för hela familjen.

Behovsprövningen av utländsk arbetskraft ska slopas. Företagen vet bäst hurdan arbetskraft de behöver. Därför ska oändamålsenliga rekryteringshinder slopas. Utan arbetskraft är det omöjligt för företag att växa.

Ett servicelöfte på två veckor ska införas för arbetskraftsinvandrare. De människor som väljer att komma till Finland för att arbeta ska snabbt komma in i vårt samhälle. Inom två veckor ska finskt ID, arbetstillstånd och bankkonto anordnas liksom barnens dagvårds- och skolplatser beviljas. Majoriteten av ärendena ska skötas digitalt och i enlighet med principen om tjänster från ett enda service­ställe.

Permanent uppehållstillstånd ska automatiskt beviljas utländska studerande som avlägger studentexamen på svenska eller finska eller en högskoleexamen i Finland. Det är en vinst för hela vårt samhälle om personer som får sin utbildning i Finland också stannar här. Därför ska utländska studerande som erhållit finländsk högskoleexamen också delvis kompenseras för sin terminsavgift efter att personen har stannat och arbetat en viss tidsperiod i Finland. 

Ett temporärt skatteincitament ska införas för personer som återflyttar till Finland. Flera utlandsfinländare funderar på att återvända till Finland. Vi ska uppmuntra dem till det genom att erbjuda dem ett temporärt skatteincitament i inkomstbeskattningen. 

Det ska vara möjligt för kommuner att ordna en engelskspråkig skolstig. Detta skulle gynna särskilt barnfamiljer där föräldrarna flyttar till Finland för att arbeta. Det är viktigt att hela familjen ges en möjlighet att stadga sig i Finland. Det ska även vara möjligt att avlägga studentexamen på engelska. 

Våra företag ska få bättre förutsättningar för tillväxt

Tiden som företagen har på sig att dra av förluster ska fördubblas till 20 år. Tiden att dra av fastställda förluster i beskattningen är dubbelt eller till och med tre gånger längre hos våra konkurrentländer än hos oss. Därför kan det vara mer fördelaktigt för exempelvis startupföretag att flytta sin verksamhet bort från Finland. Genom att fördubbla tidsfristen förbättrar vi incentiven för företagen att stanna i Finland.

Företag som återinvesterar sin vinst tillbaka i sin verksamhet ska beskattas lättare. Vi ska sänka tröskeln för våra företag att satsa på verksamheten och skapa förutsättningar för tillväxt. Företag ska särskilt uppmuntras att göra investeringar i forskning och utveckling.

Utbildningspolitiken ska synkroniseras bättre med den nya industripolitiken. De växande marknaderna kommer att behöva nytt kunnande. Företagens tillgång till kompetent och motiverad arbetskraft främjas genom att stärka dialogen och samarbetet mellan näringslivet och utbildningssektorn. Ett tillräckligt antal praktikplatser för andra stadiets utbildning behöver tryggas genom närmare samarbete mellan utbildningsanordnarna och arbetsplatser.

Infrastruktursatsningar som gynnar export och import ska prioriteras. Finlands geografiska läge i norra Europa innebär att infrastrukturen har en central roll för vår utrikeshandel. Staten ska proaktivt delta med infrastrukturfinansiering för att stödja sådana projekt och sektorer där det finns tillväxtpotential.

Vi ska stegvis avstå från arvs- och gåvoskatten. Arvsskatten ska i likhet med den svenska modellen slopas och ersättas med en skatt på överlåtelsevinst. I ett första skede slopas arvsskatten för generationsväxlingar inom företag och jordbruk. Vi ska göra det så enkelt som möjligt för familjeföretag att fortsätta sin verksamhet och stanna kvar i finländsk ägo.

Vi ska ta hand om vårt mänskliga kapital

Kultur- och motionsförmånen ska göras tillgänglig för enskilda näringsidkare. Över hälften av de finländska företagarna är ensamföretagare. Att vara ensamföretagare är mera vanligt för kvinnor än män. Största delen av ensamföretagare har enligt nuvarande skatteregler dock inte rätt att ta i bruk kultur- och motionsförmånen. Vi vill att förmånen ska vara tillgänglig för alla företagare. På sikt ska även värdet på kultur- och motionsförmånen höjas vilket också kommer ha en positiv effekt på kulturbranschen. 

Arbetsgivare ska skattefritt kunna stå för kostnaderna för arbetstagares flytt- och resekostnader. Det ska gälla flytt både inom landet och till Finland. Tröskeln för potentiella arbetstagare att flytta efter jobb ska göras så låg som möjligt. Också hushållsavdraget ska utvidgas för att omfatta flytt- och reparationstjänster.

Vi ska stärka likabehandlingen i arbetslivet genom anonyma rekryteringar. Särskilt kvinnor och personer med invandrarbakgrund har gynnats av anonym rekrytering. Genom att stärka likabehandling och jämställdhet blir effektiviteten på arbetsmarknaden större och tillgången till arbetskraft ökar.

Vi ska förbättra deltidsföretagarnas sociala trygghet genom att införa en kombinationsförsäkring. Utkomstskyddet för dem som arbetar inom de kreativa branscherna som både företagare och arbetstagare ska stärkas. Kombinationsförsäkringen ska därför träda i kraft snarast möjligt.

Mindre studiehelheter ska främjas för att gynna livslångt lärande. Arbetstagare ska på ett mer flexibelt sätt kunna utföra mindre studiehelheter för att bygga på sin examen och fortbilda sig. Istället för att göra en helt ny examen kan mindre studiehelheter stärka kunnandet och öka välmåendet i arbetslivet.

Vi ska ha flexibla lösningar för partiellt arbetsföra. Istället för att unga beviljas permanent sjukpensionering ska vi satsa mer på yrkesinriktad rehabilitering för unga samt främja terapigarantin. Genom flexibla lösningar kan fler unga fortsätta i arbetslivet. Dessutom behövs flera vägar in i arbetslivet, särskilt för unga och unga vuxna.

Vi ska inleda beredningen av en ny familjeledighetsreform. Det ska vara lätt att kombinera familj och arbete. Vi ska främja en jämn fördelning av föräldraledigheten. Småbarnspedagogiken ska på sikt blir avgiftsfri för alla familjer. Vi vill utreda möjligheten för mor- och farföräldrar eller annan närstående i arbetslivet att enligt samma villkor som vårdnadshavarna stanna hemma för att vårda ett sjukt barn.

Åtgärder