Första regeringsåret och tack Anna-Maja

15.06.2024 kl. 06:03
I morgon söndag väljer SFP ny ordförande efter Anna-Maja Henriksson som lotsat partiet sen 2016.

Jag vill rikta ett stort tack till Anna-Maja för alla dessa år och även gratulera henne till att bli den första österbottniska SFP:aren invald i Europaparlamentet.

Det fina personliga röstetalet på över 50 000 röster är mycket stort – ett kvitto på väl utfört arbete. Det är otroligt viktigt att vi behåller vår plats i Bryssel också i fortsättningen.

Således är det dags för nästa steg för Anna-Maja. Det unnar jag henne. För lätt har det inte alltid varit som ordförande.

Det är ungefär ett år sedan SFP valde att gå med i regeringen med samlingspartiet, sannfinländarna och kristdemokraterna. Beslutet var svårt och krävde ett långt övervägande av oss i gruppen. Men vår medverkan i regeringen märks efter det första året. Finland skulle se annorlunda ut utan SFP i regeringen, även integrationsfrågor.

Regeringsprogrammet främjar Finlands tvåspråkighet betydligt mer än på länge, mer än i den förra regeringen. Som ett led i detta klubbades avgiftsfriheten kring det så kallade stora språkprovet i plenum i torsdag. Det handlar om språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska så att språkgrupperna behandlas mera jämlikt.

Vi satsar på svenskundervisningen i skolorna och har framgångsrikt påmint de övriga partierna att vi i varje beslut behöver beakta både finskan och svenskan. Vi är ett tvåspråkigt land, där svenskan ska behandlas jämlikt med finskan, och det behöver synas i regeringens arbete och beslut.

Regeringen satsar på barn och unga i form av fler undervisningstimmar i modersmål och matematik, allt för att främja baskunskaperna.

Vi har arbetat fram lösningar som gynnar investeringar inom den gröna omställningen vilket gynnar den Österbottniska kusten. Vi har även sett till att viktiga infrastruktursatsningar blir av de kommande åren – bland annat på riksåttan omkörningsfilerna på sträckan Lepplax-Edsevö och trafikarrangemangen i Karlebycentrum samt göra förbindelsevägen i Vasa fyrfilig samt förbättrande av flera vägar i regionen. Allt detta kommer inte av sig själv och det är i regeringen man påverkar. Så är den politiska realiteten.

Men, visst tiden i regeringen inte varit lätt. Många tuffa beslut har vi tvingats ta på grund av landets ekonomiska läge. Även förra sommaren var rasismdiskussionen utmanande. Detta tvingade regeringen att arbeta fram ett dokument för hur man arbetar för att motverka rasismen i Finland. Ett otroligt viktigt papper som måste följas upp.

Innan den kommande sommarledigheten kvarstår flera frågor i både riksdag och regering. Jag har själv tillbringat en hel del tid i YLE parlamentariska arbetsgrupp under vintern och våren och innan ledigheterna är målet att vi ska vara klara med arbetet om YLEs framtida roll och finansiering.

Den omdebatterade gränslagen är också aktuell. DCA-avtalet mellan USA och Finland, vilket kompletterar vårt Natomedlemskap, kommer också att behandlas innan sommarpausen.

Vi i SFP går mot ett spännande partiordförandeval. Oavsett vem av kandidaterna som bli vald kommer SFP att vara i trygga händer. Jag vill passa på att önska den blivande partiordförande lycka till med det kommande uppdraget och alla en riktigt skön fortsättning på sommaren.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35