Vi vuxna har ett ansvar över hur vi talar om framtiden! 

14.06.2024 kl. 09:51
Riksdagen förde på torsdag en aktualitetsdebatt om hur barn och unga mår.

 debatten behandlades teman som ungas mentala hälsa, orörligheten bland barn och unga och regeringens åtgärder för att främja ungas välmående. En röd tråd i debatten var behovet av att stärka ungas framtidstro.

Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist vill se vuxna ta ett större ansvar för de ungas välmående. 

– När vi talar om de ungas välbefinnande, framhävs ofta de ungas illamående i diskussionen. Debattklimatet i samhället har blivit väldigt tillspetsat och fokuserar på problem, ofta bidrar vi vuxna till att skapa en negativ kultur, särskilt i sociala medier. Vi vuxna har också ett ansvar över hur vi talar om framtiden, säger hon.

Minister Bergqvist betonar att det är viktigt att stödåtgärderna når de unga som är i störst behov av dem.

– De flesta unga mår bra. Det måste vi också komma ihåg att lyfta fram. Vi vet ändå att en del av våra ungdomar mår dåligt och att de ungas välbefinnande är polariserat - vi måste hitta sätt att stöda de unga som känner sig ensamma, lider av psykiska problem eller andra utmaningar i sitt liv, betonar hon.

Den fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar är en växande trend. Tillräcklig motion har en stor betydelse för välmåendet och de som tar till sig en fysiskt aktiv livsstil tidigt i livet håller den mera sannolikt uppe livet ut. Bland barn i förskoleålder rör till och med 76% på sig enligt rekommendationerna, men oroväckande är att mängden som rör sig tillräckligt minskar då man blir äldre. Av 15-åringarna är det bara 23% som rör sig enligt rekommendationerna. 

– Att man rör sig tillräckligt har betydelse för hur barn och unga orkar med skola och studier och senare i arbetslivet. I regeringens Finland i rörelse-programmet jobbar vi med många olika åtgärder för att vända utvecklingen. Till åtgärderna hör bland annat mera skräddarsydd motionsrådgivning för de unga som har störst behov, att skriva in bestämmelser om att främja fysiskt aktiv livsstil i lagen om grundläggande utbildning och att få mera rörelse in i de studerandes vardag, säger Bergqvist. 

Bergqvist poängterar att känslan av att vara delaktig i samhället har stor betydelse för de ungas välmående.

– Vi vill alla känna oss delaktiga och tillhöra någon grupp. Ifall inte stödåtgärderna är i skick och det inte finns tillräckligt med trygga vuxna i vardagen, är risken större att man hamnar på fel väg i livet. I mitt uppdrag som ungdomsminister har jag fått träffa unga med väldigt olika bakgrund runtom i Finland – inom uppsökande ungdomsarbete, studeranden, unga romer, på olika sätt samhällsaktiva ungdomar och det är alltid lika intressant att höra ungas syn på vårt framtida Finland. Det är viktigt att de får en möjlighet att delta i vårt samhällsbygge, avslutar Bergqvist.
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30