Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2025–2028

12.06.2024 kl. 15:00
Gruppanförande framfört av riksdagsledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

Planen för de offentliga finanserna utgör en grundläggande del i strävan att stärka Finlands ekonomiska stabilitet och hållbarhet. Planen är ett verktyg som inte bara blickar mot det kommande året utan mot de kommande fyra åren – ett redskap för långsiktig politik.

Vi står mitt i en tid präglad av utmaningar. Vårt ekonomiska landskap har påverkats av globala kriser och snabba teknologiska förändringar. Det här kräver beslutsamhet och förutseende.

Tack vare regeringens starka handlingsförmåga har vi en plan som innefattar investeringar i kritiska områden som grön omställning, innovation och utbildning, vilket främjar både den ekonomiska tillväxten och den sociala välfärden i Finland. Samtidigt är det ett faktum att regeringen varit tvungen att presentera sparåtgärder för ytterligare tre miljarder euro som svar på det försämrade ekonomiska läget.

 

Ärade talman,

Vi har bevittnat hur oroligheter i världen påverkat vårt sätt att se på säkerhet och stabilitet. Den globala ekonomiska utvecklingen, Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och andra kriser och konflikter i världen får oss att stanna upp och fundera på vilka resurser vi själva har i den förändrade säkerhetssituationen. Det är bra att vi i planen för de offentliga finanserna beaktat eventuella förändringar och kriser. Regeringen förstår vikten av jordbruket som en del av försörjningsberedskapen och riktar inga nedskärningar mot livsmedelsproduktion.

I Finland tampas vi även med strukturella utmaningar, som befolkningens åldrande och utgifterna det för med sig. Finansutskottet betonar i sitt betänkande sin djupa oro över ökningen av statens ekonomiska åtaganden, i synnerhet den kraftiga ökningen av statsskulden och räntekostnaderna. Det är helt klart att vi inte löser alla våra ekonomiska utmaningar med kortvariga åtgärder under denna valperiod – vi behöver bestående strukturella reformer och en bättre produktionstillväxt. Åtgärder behövs också under kommande valperioder.

 

Ärade talman,

Det är ändå glädjande att ekonomin förväntas vända under nästa år, även om den kommer växa långsamt de kommande åren. Även sysselsättningsgraden förväntas börja växa småningom. Utan besluten som togs under ramrian skulle skuldkvoten närma sig 90 procent 2028. Regeringen balanserar den offentliga ekonomin och ändrar riktningen på den negativa trenden.

 

Ärade talman,

Finansutskottet anser att nya sparbeslut behövs och välkomnar också regeringens skatteåtgärder. Men det är viktigt att regeringen omsorgsfullt bedömer konsekvenserna av de besluten som görs.

Regeringen stärker Finlands konkurrenskraft. Den statliga finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet ökar årligen med cirka 280 miljoner euro. Regeringens beslut om att hålla fast vid tilläggssatsningen på 200 miljoner i grundutbildningen är otroligt viktigt, mot bakgrund av de försämrade inlärningsresultaten under 2000-talet.

Regeringen har beslutat att främja etableringar inom den gröna omställningen som en del av tillväxtpaketet i ramförhandlingarna. Detta är viktigt eftersom vi behöver nya företag, arbetsplatser och ökade skatteintäkter. Med detta beslut bidrar vi också till en ren omställning och Finlands klimatmål.

 

Ärade talman,

Regeringen har som målsättning att sysselsättningen ska öka med 100 000 nya sysselsatta, och att på lång sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent. Inom Svenska folkpartiet är vi speciellt glada att det görs satsningar för att sysselsätta äldre än 55-åringar. Att bekämpa åldersdiskriminering och undanröja hinder för sysselsättning av äldre personer är helt nödvändigt för att vi ska kunna upprätthålla offentliga tjänster och en fungerande ekonomi.

 

Ärade talman,

Planen för de offentliga finanserna är inte bara ett dokument; det är en tydlig vägledning som ska hjälpa oss att navigera genom osäkerhet och förändring. Det är en balansgång mellan dagens behov och morgondagens möjligheter. Med denna plan har vi tagit steg mot en mer hållbar och robust ekonomisk framtid för Finland.

Svenska folkpartiet kommer fortsättningsvis arbeta för vårt välfärdssamhälle. Vi står inför betydande utmaningar, men med beslutsamhet och samarbete kan vi säkerställa ett starkt och stabilt samhälle.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00