Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2025–2028

12.06.2024 kl. 15:00
Gruppanförande framfört av riksdagsledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

Planen för de offentliga finanserna utgör en grundläggande del i strävan att stärka Finlands ekonomiska stabilitet och hållbarhet. Planen är ett verktyg som inte bara blickar mot det kommande året utan mot de kommande fyra åren – ett redskap för långsiktig politik.

Vi står mitt i en tid präglad av utmaningar. Vårt ekonomiska landskap har påverkats av globala kriser och snabba teknologiska förändringar. Det här kräver beslutsamhet och förutseende.

Tack vare regeringens starka handlingsförmåga har vi en plan som innefattar investeringar i kritiska områden som grön omställning, innovation och utbildning, vilket främjar både den ekonomiska tillväxten och den sociala välfärden i Finland. Samtidigt är det ett faktum att regeringen varit tvungen att presentera sparåtgärder för ytterligare tre miljarder euro som svar på det försämrade ekonomiska läget.

 

Ärade talman,

Vi har bevittnat hur oroligheter i världen påverkat vårt sätt att se på säkerhet och stabilitet. Den globala ekonomiska utvecklingen, Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och andra kriser och konflikter i världen får oss att stanna upp och fundera på vilka resurser vi själva har i den förändrade säkerhetssituationen. Det är bra att vi i planen för de offentliga finanserna beaktat eventuella förändringar och kriser. Regeringen förstår vikten av jordbruket som en del av försörjningsberedskapen och riktar inga nedskärningar mot livsmedelsproduktion.

I Finland tampas vi även med strukturella utmaningar, som befolkningens åldrande och utgifterna det för med sig. Finansutskottet betonar i sitt betänkande sin djupa oro över ökningen av statens ekonomiska åtaganden, i synnerhet den kraftiga ökningen av statsskulden och räntekostnaderna. Det är helt klart att vi inte löser alla våra ekonomiska utmaningar med kortvariga åtgärder under denna valperiod – vi behöver bestående strukturella reformer och en bättre produktionstillväxt. Åtgärder behövs också under kommande valperioder.

 

Ärade talman,

Det är ändå glädjande att ekonomin förväntas vända under nästa år, även om den kommer växa långsamt de kommande åren. Även sysselsättningsgraden förväntas börja växa småningom. Utan besluten som togs under ramrian skulle skuldkvoten närma sig 90 procent 2028. Regeringen balanserar den offentliga ekonomin och ändrar riktningen på den negativa trenden.

 

Ärade talman,

Finansutskottet anser att nya sparbeslut behövs och välkomnar också regeringens skatteåtgärder. Men det är viktigt att regeringen omsorgsfullt bedömer konsekvenserna av de besluten som görs.

Regeringen stärker Finlands konkurrenskraft. Den statliga finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet ökar årligen med cirka 280 miljoner euro. Regeringens beslut om att hålla fast vid tilläggssatsningen på 200 miljoner i grundutbildningen är otroligt viktigt, mot bakgrund av de försämrade inlärningsresultaten under 2000-talet.

Regeringen har beslutat att främja etableringar inom den gröna omställningen som en del av tillväxtpaketet i ramförhandlingarna. Detta är viktigt eftersom vi behöver nya företag, arbetsplatser och ökade skatteintäkter. Med detta beslut bidrar vi också till en ren omställning och Finlands klimatmål.

 

Ärade talman,

Regeringen har som målsättning att sysselsättningen ska öka med 100 000 nya sysselsatta, och att på lång sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent. Inom Svenska folkpartiet är vi speciellt glada att det görs satsningar för att sysselsätta äldre än 55-åringar. Att bekämpa åldersdiskriminering och undanröja hinder för sysselsättning av äldre personer är helt nödvändigt för att vi ska kunna upprätthålla offentliga tjänster och en fungerande ekonomi.

 

Ärade talman,

Planen för de offentliga finanserna är inte bara ett dokument; det är en tydlig vägledning som ska hjälpa oss att navigera genom osäkerhet och förändring. Det är en balansgång mellan dagens behov och morgondagens möjligheter. Med denna plan har vi tagit steg mot en mer hållbar och robust ekonomisk framtid för Finland.

Svenska folkpartiet kommer fortsättningsvis arbeta för vårt välfärdssamhälle. Vi står inför betydande utmaningar, men med beslutsamhet och samarbete kan vi säkerställa ett starkt och stabilt samhälle.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00