Interpellation om regeringens miljö- och klimatpolitik

05.06.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden är utmaningar vi behöver ta på allvar. Utan en rik biodiversitet äventyras till exempel vår matproduktion och därmed vår försörjningsberedskap, och ett varmare klimat för med sig exempelvis allt mer extrema väderförhållanden – senast denna vecka har vi i medierna fått läsa om översvämningar i Centraleuropa. Men det handlar inte bara om att hitta lösningar till dessa utmaningar – de ska också ses som en möjlighet. En möjlighet att förnya våra samhällen, skapa nya arbetstillfällen och bygga en hållbar framtid för kommande generationer.

 

Ärade talman,

SFP:s och regeringens linje är klar. Vi följer Parisavtalet och har förbundit oss till klimatlagen och målet om att vara koldioxidneutrala senast 2035. Vi befinner oss dock i en utmanande situation då ny forskning visar att våra kolsänkor inte är så stora som vi tidigare beräknat. Detta kräver att vi snabbt tar fram lösningar. Regeringen har därför kommit överens om att bereda en energi- och klimatstrategi och utarbeta ett program för minskning av utsläppsskulden.

För att minska våra utsläpp är det centralt att vi övergår från fossila bränslen till förnybar och ren energiproduktion. Vi behöver vara teknologineutrala i vårt förhållningssätt och ta i bruk alla tillgängliga lösningar. I ramförhandlingarna höll regeringen fast vid sitt beslut om att satsa en miljard euro på forskning och utveckling fram till 2027 – trots det stora behovet att balansera statsekonomin. Det är genom nya innovationer och nytänk som vi kan utvecklas och vi måste våga satsa på det även under utmanande tider. I ramförhandlingarna fattade regeringen också ett viktigt beslut om införandet av ett skatteincitament för stora hållbara industriivesteringar. Skatteincitamentet främjar investeringar i den gröna omställningen och samtidigt våra klimatmålsättningar. Regeringen arbetar också på flera fronter för att stärka den cirkulära ekonomin där Finland har alla förutsättningar att bli en föregångare.

 

Ärade talman,

Utsläppen måste minska, men vi måste också stärka våra kolsänkor. Därför behöver vi ett hållbart och långsiktigt jord- och skogsbruk, något som vi i Svenska folkpartiet aktivt jobbar för. Regeringen kommer att stärka förutsättningarna för skogens tillväxt med ett åtgärdspaket. Vi måste också genomföra åtgärderna i den nationella skogsstrategin. Vi vet ändå att olika sektorer har olika utmaningar då det kommer till att minska utsläppen och att hitta åtgärder som stärker kolsänkorna. Just därför behöver vi en bred palett åtgärder. Till exempel i min hemkommun Malax satsar vi på offentligt träbyggande.

Samtidigt är det viktigt att de som påverkas mest av omställningen beaktas. Övergången till en mera hållbar framtid ska ske på ett socialt rättvist sätt.

Samtidigt som vi motverkar klimatförändringen ska vi också stärka den biologiska mångfalden. Naturresurser ska användas hållbart och vi ska ta hand om vår natur. Det huvudsakliga ansvaret för detta ska bäras av staten, men också privatpersoner ska ha möjlighet att bidra. Därför är det viktigt att Metso- och Helmi-programmen för frivilligt skydd fortsätter, vilket bidrar till att stärka både kolsänkorna och den biologiska mångfalden.

Vi i SFP har länge arbetat för Östersjön och Skärgårdshavet. Övergödningen av Östersjön har länge varit ett stort problem. Att näringsämnen rinner ut i Östersjön innebär att vi inte använder dem tillräckligt effektivt på land. Därför är vi glada för att Skärgårdshavets avrinningsområde blir ett pilotområde för näringskretsloppet.

I SFP har vi också lyft upp problematiken med utsläpp av orenat avloppsvatten och tvättvatten i Östersjön. Vi gläder oss för att det nu finns ett förslag på utlåtanderunda enligt vilket fartygens utsläpp i Östersjön tydligt begränsas. Men havet känner inte till landsgränser. För att skydda Östersjön är det viktigt att Finland fortsätta arbeta för Östersjön även i internationella forum.

 

Ärade talman,

Finland har lyft främjandet av den gröna omställningen, cirkulära ekonomin och bioekonomin till sina huvudsakliga målsättningar i arbetet att påverka kommissionens nästa arbetsprogram. Vi håller konsekvent framme vikten av gemensamma åtgärder och att EU ska fortsätta på sin väg till klimatneutralitet 2050. På EU-nivå främjar vi särskilt bioekonomin, där Finland har stor expertis, vilket kan öppna nya marknader för våra företag samtidigt som det hjälper oss att minska skadliga beroendeförhållanden till länder utanför EU.

 

Arbetet för ett hållbart klimat och en ren natur behövs – och det fortsätter.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00