Uppgift - skapa framtidstro

02.06.2024 kl. 06:15
”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”
Sången ljuder idag högt och ljudligt som ett tecken på att skolåret är slut.

Elever som kanske inte normalt sjunger så ofta stämmer upp – riktigt ordentligt dessutom. Jag minns mycket väl från min egen skoltid, men även som lärare, vilken fin känsla Den blomstertid väckte i mig.

 

Vårens festligheter har alltid varit en betydelsefull stund för barn och ungdomar. De markerar slutet på en period och början på en annan. Men ja, för en del barn kan det också kännas tungt, bort från rutiner och trygghetskänslan som finns i skolvardagen.

 

Jag vill framföra mina varmaste gratulationer till alla som tagit en examen och till alla dem som avslutar sitt läsår. Att gå i skolan eller studera är inte alltid lätt, men det är alltid värt det. Det är en investering i ditt liv.

 

Men hurudan är den värld som väntar ungdomarna efter examen? Det sjungs ju i Studentsången ”å den ljusnande framtid är vår.”

 

Ja, den värld ungdomarna kommer att leva i är full av möjligheter, men också utmaningar, som tyvärr blivit allt större under de senaste åren.

 

Bland annat är tempot ett annat än då många av de som läser denna kolumn växte upp. Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra vårt sätt att leva och arbeta. Utbildningen måste anpassas till denna förändring och ungdomar behöver skaffa sig nya färdigheter som kritiskt tänkande och tekniskt kunnande för att lyckas på den framtida arbetsmarknaden.

 

Det är vårt, de politiska beslutsfattarnas, ansvar att se till att dessa möjligheter är tillgängliga för alla på ett rättvist sätt och att bland annat den tekniska utvecklingen inte ökar ojämlikheten.

 

Trygghetsläget påverkar förstås, främst kriget i Ukraina. Konflikten har tydliggjort geopolitiska spänningar och understrukit vikten av internationellt samarbete och solidaritet. För barn och ungdomar är kriget en påminnelse om osäkerheten i världen och vikten av att främja fred och internationellt samarbete.

 

Samtidigt som världen skakas av konflikter finns det också möjligheter som kan inspirera och förena människor. OS i Paris 2024, som inleds i slutet av juli, är ett sådant evenemang. OS symboliserar ju hopp, enighet och det bästa av mänskligheten – även om vi samtidigt vet att säkerhetsarrangemangen kommer att vara rigorösa i årets tävlingar.

 

OS kan påminna oss om alla de värden som är viktiga för samhället: rättvisa, respekt och att hylla mångfald. Det är viktigt att främja social sammanhållning och rättvisa inför de utmaningar som dagens värld står inför. Globaliseringen och den digitala tidsåldern för med sig unika möjligheter, men också risker som polarisering och spridning av felaktig information.

 

De politiska beslut vi fattar i dag, oavsett politisk nivå, kommer att påverka vilken värld som väntar dem. Allt kan hänga på ett enda lokalt beslut – till exempel val av en specialiseringslinje på gymnasiet.

 

Det är vårt ansvar att se till att världen är rättvis, hållbar och full av hopp för våra barn och unga. Framför allt i världens lyckligaste land och i det lyckligaste landskapet.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35