Pressmeddelande

Den nya ägarpolitiska principbeslutet betonar ansvarsfullt ägande

23.05.2024 kl. 12:05

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz har idag den 23 maj 2024 presenterat regeringens nya ägarpolitiska principbeslut. Principbeslutet är det centrala dokumentet som styr statens ägarstyrningsverksamhet i alla statsägda bolag.

– Staten ska förvalta sitt bolagsinnehav på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt. Det är utgångspunkten för ägarstyrningen. Staten äger helt eller delvis 73 bolag vars värde i årsskiftet uppgick till ca 37 miljarder euro – långsiktighet i ägarpolitiken är därför helt centralt, säger Adlercreutz.

Det ägarpolitiska principbeslutet uppdateras varje regeringsperiod. I det nya principbeslutet finns till exempel riskhantering och säkerhet med som ett nytt fokusområde för att återspegla att företagens verksamhetsomgivning har förändrats. Även konkurrensneutraliteten lyfts fram i enlighet med regeringsprogrammet.

– När bolag som helt eller delvis ägs av staten verkar på en konkurrensutsatt marknad är det speciellt viktigt att staten inte upplevs ha en konkurrensfördel. Det säkerställs genom tydlig och konsekvent ägarstyrning.

Dessutom betonas företagsansvar och hållbarhet i större utsträckning än tidigare.

– De statsägda bolagen ska vara föregångare när det gäller företagsansvar. Det här återspeglas nu i principbeslutet. Fokus läggs på bolagens klimat- och miljöinsatser samt på bolagens ansvar när det gäller miljökonsekvenser och konsekvenser för de mänskliga rättigheterna genom hela värdekedjan. Förutsättningen är att samhällsansvar ingår i bolagens strategi, affärsmodell och ersättningar till ledningen. Det är viktigt att staten visar vägen också vad gäller företagens samhällsansvar.

– I fortsättningen kommer ett program för samhällsansvar att sammanställas regelbundet för att staten ska kunna följa upp effekterna av sitt hållbarhetsarbete. Det är jag glad över.

Principbeslutet om statens ägarpolitik hittas på statsrådets hemsidor via denna länk. LÄNK

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15