Våld är aldrig acceptabelt – inte heller i politiken

23.05.2024 kl. 06:21
Våld är aldrig acceptabelt, oavsett hur arg eller frustrerad man blir, eller hur felaktiga man anser att andras åsikter är.

De senaste händelserna med våld och hot mot politiker visar en oroande trend där våld alltmer smyger sig in i politiken, både internationellt och nationellt. Mordförsöket på Slovakiens premiärminister Robert Fico förra veckan är ett skrämmande exempel, där den misstänkta har uppgett att motivet för dådet var regeringens politik och mediernas rapportering. I Tyskland blev EU-politiker Matthias Ecke misshandlad i samband med att han hängde upp valaffischer. Misshandeln var så pass allvarlig att han behövde vårdas på sjukhus. Den tidigare talmannen i USA Nancy Pelosi utsattes för inbrott i sitt eget hem år 2022, där hennes man utsattes för ett våldsamt anfall av förövaren. Förra veckan dömdes förövaren till 30 års fängelsestraff.  Även det här fallet var politiskt motiverat. Listan kan göras lång.

 

Finland är tyvärr inte skonat från våldshotet. Även här händer det att politiker ställer in deltagande på evenemang till följd av våldshot. En fattigdomsenkät som Yle utfört som en del av Bra sagt-projektet visar hur personer som lever i en ekonomiskt svår situation upplever vardagen. I svaren kommer det fram att vissa lider av självdestruktiva tankar och andra känner ilska mot beslutsfattare, vilket är förståeligt. Men att känna så mycket hat att det övergår till våldsfantasier är snäppet allvarligare. För tyvärr får man som politiker stå ut med en hel del fula kommentarer och obehagliga upplevelser. Kontakten via sociala medier innehåller ofta ett ganska färgstarkt språkbruk, och mejl med osakligt innehåll är vardag för många politiker. Att träffa olika intressegrupper är en rolig del av jobbet, men när det i säkerhetskontrollen visar sig att någon har en kniv med sig i väskan blir man fundersam. Varför bär man överhuvudtaget kniv på offentliga platser och varför tar man med den till riksdagen? Det är frågor som oroar.

 

Att utsätta demokratiskt valda personer för våld eller hot kan aldrig rättfärdigas, oavsett hur felaktiga man anser deras beslut vara. Demokratin är något vi måste värna om; den är kanske inte alltid perfekt, men den är den bästa styrelseformen vi har utvecklat hittills. Att använda hatprat och våld för att skrämma, påverka eller uttrycka oenighet är helt oacceptabelt. Den växande mängden osakliga inlägg och medvetet nedvärderande kommentarer som riktas mot politiker avskräcker många från att engagera sig politiskt, vilket i sig också är ett allvarligt problem för demokratin. Politiker har alltid utsatts för våld, men det verkar som att tröskeln har blivit ännu lägre under den senaste tiden. 

 

Det är alltid tillåtet att vara av olika åsikter, men vi kan alla tänka på hur vi uttrycker oss. Barn lär sig av hur vi vuxna beter oss, och det är viktigt att redan i ung ålder diskuterar varför våld aldrig är acceptabelt. Vi behöver också ge barnen rätt verktyg för att hantera sina egna känslor, även om detta ibland är lättare sagt än gjort. Plattformar för sociala medier bär också ett stort ansvar för innehållet; hotfullt eller våldsamt material ska inte tolereras. När samhället polariseras är det avgörande att vi värnar om våra grundläggande värderingar, inklusive att våld aldrig är okej. Vi behöver också en sundare debattkultur och en djupare förståelse för att världen inte är så svartvit som den ibland kan verka. När politiska åsikter leder till våld har det gått för långt.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00