Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2025–2028

07.05.2024 kl. 15:00
Gruppanförandet under remissdebatten framfördes av ledamot Otto Andersson.

Ärade talman,

 

I ramrian hade regeringspartierna en ytterst svår uppgift. På grund av bland annat den ekonomiska utvecklingen, minskade skatteintäkter och ökade utgifter i välfärdsområdena, gör regeringen ytterligare anpassningsbeslut på nästan tre miljarder euro. Utan dessa beslut skulle Finland hamna i EU:s förfarande vid alltför stora underskott.

 

Men det handlar också om betydligt mer än att hamna i EU-kommissionens förfarande. Det handlar fram för allt om vårt land, våra barn och unga, och allas vår framtid. En stabil offentlig ekonomi är en förutsättning för att trygga servicen och för att vi Finland även i fortsättningen ska kunna vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Samtidigt vet vi att Finland just nu är det mest skuldsatta landet i norra Europa. Vår skuldsättningsgrad är helt enkelt för hög. Utgifterna för statsskulden ökar kraftigt. Skuldsättningsspiralen måste brytas.

 

Med tanke på att regeringspartierna förra sommaren redan beslöt om en anpassning på totalt 6 miljarder euro, har det verkligen inte varit en lätt uppgift att anpassa den offentliga ekonomin med ytterligare 2,8 miljarder euro. De nya besluten är ytterst svåra.

 

Ärade talman

För oss i SFP var det viktigt att en betydande andel av anpassningen på tre miljarder euro skulle bestå av skatter. Skatternas andel är nu nästan hälften av anpassningen. Det är ändå viktigt att skatten på arbete eller företagande inte drabbas av häftiga skattehöjningar. Men den allmänna momsen höjs nu med en och en halv procentenhet till 25,5 procent. Samtidigt är det oerhört viktigt att matmomsen inte höjs. En höjning skulle ha drabbat speciellt de med lägre inkomster. Regeringen avstår från indexjusteringen av förvärvsinkomstbeskattningen 2025 i fråga om de två högsta inkomstklasserna, vilket i praktiken skärper beskattningen för dem som tjänar mest. Sparåtgärderna riktas också mot hushållsavdraget, som främst används av bättre bemedlade.

 

Däremot drabbas inte de allmännyttiga samfunden. Det här är mycket viktigt med tanke på finansieringen för forskning, konst och kultur. Särskilt nu då tredje sektorn står inför svåra nedskärningar. Samtidigt utvidgar regeringen möjligheten för samfund att göra skatteavdrag för donationer till idrotts- och ungdomsfältet.

 

Ärade talman

För SFP har det varit viktigt att de nya nedskärningarna nu på ett mer balanserat sätt och rättvisare riktas till olika ministerier och samhällets olika områden. Vi har också velat undvika nya direkta nedskärningar till de sociala förmåner som redan drabbats. Samtidigt är det också viktigt att direkta nedskärningar eller skattehöjningar inte riktas till de pensionärer som lever på folk-, garanti- eller lägre arbetspensioner.

 

Det är helt central att regeringen inte skär i grundskolan, utan håller fast vid tilläggssatsningarna på 200 miljoner euro för den grundläggande utbildningen. Antalet årsveckotimmar ökas för att alla barn ska ha bättre möjligheter att lära sig läsa, skriva och räkna.  Dessutom bevarar vi finansieringen för småbarnspedagogiken och håller fast vid den subjektiva rätten till dagvård.

Inom vården och omsorgen görs inbesparningarna så att välfärdsområdenas skyldigheter samtidigt minskar eller lättas upp. Ett ytterst viktigt beslut i samband med ramrian var att regeringen beslöt att inte gå vidare med planerna att minska antalet centralsjukhus. Vi i SFP ser det som ytterst viktigt att åtgärderna för att underlätta personalbristen inom vården nu bereds möjligast snabbt.

 

Ärade talman

Trots svåra anpassningsbeslut gör regeringen också viktiga riktade tilläggssatsningar, såsom 10 miljoner euro i stöd för vuxenutbildning inom branscher med akut behov.  Dessutom beviljas årligen 5 miljoner euro för att förbättra förutsättningarna för sysselsättning av kvinnor med invandrarbakgrund. Det här är speciellt viktigt eftersom vi vet att sysselsättningsgraden för yngre kvinnor födda utomlands är betydligt lägre än för motsvarande grupp män.

Dessutom riktas det för första gången permanent finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Det här är ett viktigt eftersom ungdomsarbete har positiva effekter på välbefinnandet i skolorna. Därtill satsar regeringen på att förebygga skolmobbning och finansiera chattjänster för psykisk hälsa.

 

Ärade talman,

Det är ändå viktigt att inse att Finland inte lyfts enbart med nedskärningar eller skattehöjningar. Det är endast genom tillväxt som välfärdssamhället på sikt tryggas.  Vi behöver nya investeringar, fler människor i jobb och fler framgångsrika företag som i sin tur ger mer skatteintäkter. Om vi lyckas höja sysselsättningsgraden till kring  80 procent såsom i de övriga nordiska länderna, kan vi i framtiden undvika nya anpassningsförhandlingar.

 

Samtidigt vet vi att Finland inte har haft en ordentligt tillväxt på över 15 år. Därför valde regeringen i samband med ramrian att besluta om ytterligare åtgärder för att få fart på tillväxten. Enligt EK är investeringspotentialet inom den gröna omställningen över 200 miljarder euro i Finland. Den gröna omställningen är också ett av de effektivaste sätten att stävja klimatförändringen. Men det räcker inte med att veta att det finns potential.

 

För att påskynda investeringarna bereder regeringen en tidsbunden skattegottgörelse för sådana stora industriella investeringar som stöder investeringar i till exempel i batteri- och vätgasprojekt och fossilfri stålindustri. Vi måste håva in dessa investeringar till Finland för att få fart på tillväxten.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30