Kan et na svensk?

05.05.2024 kl. 13:10
Med jämna mellanrum blir vi ledamöter kontaktade av österbottningar som är besvikna över att de inte får service på eget modersmål – svenska – hos olika myndigheter. Även om rätten till det egna modersmålet stadgas i lag, är det ofta svårt att få det helt att fungera.

Fokus om vikten att få använda sitt eget modersmål, eller vi kan också kalla det känslospråk, riktas ofta till räddningstjänsterna eller andra sammanhang där nöden är stor. Ändå finns det ett stort behov av att tjänsterna skall fungera på både finska och svenska också inom statsförvaltningen, till exempel ministerier där tjänstemännen har ett otroligt viktigt ansvar då lagar ska stiftas och de språkliga rättigheterna ska beaktas i lagstiftningen.

Allt eftersom tiden gått har det blivit allt svårare att hitta personer som behärskar svenskan både på nationell men även regional nivå.

En mångspråkig statsförvaltning är inte bara en symbol för jämlikhet och inkludering; den är också en praktisk nödvändighet. I en nation där två officiella språk är normen, är det avgörande att staten kan kommunicera effektivt med alla sina medborgare.

Att ha svenskspråkiga tjänstemän tillgängliga på olika nivåer av statsförvaltningen möjliggör inte bara smidigare kommunikation för den svenskspråkiga minoriteten, utan också en mer representativ och tillgänglig statsapparat för alla. En bredare förståelse helt enkelt.

Utmaningarna är dock inte obetydliga. Att säkerställa tillräckligt med svenskspråkiga tjänstemän kräver inte bara politisk vilja utan också strategiska åtgärder för att uppmuntra svenskspråkiga ungdomar att välja en karriär inom den offentliga sektorn. Just nu har den inte varit tillräckligt lockande.

Här spelar det stora språkprovet, det vill säga språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska, också en nyckelroll. År 2024 är priset för examen 514 euro om examen i muntliga och skriftliga färdigheter avläggs samtidigt. Detta sätter finsk- och svenskspråkiga i en ojämlik situation. Därför är jag otroligt glad över att provet äntligen blir avgiftsfritt från och med hösten – något som SFP länge arbetat för.

Genom detta hoppas jag att myndigheternas förutsättningar att tillhandahålla service på båda nationalspråken förbättras och således att de språkliga rättigheterna ska bättre kunna tillgodoses i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Social- och hälsovårdsreformen.

Gruppanförande i debatten om statsministerns upplysning om hur social- och hälsovårdsreformen framskrider, 16.5 2013, gruppordförande Mikaela Nylander.
16.05.2013 kl. 18:00

Statsborgen för europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet.

Gruppanförande om statsrådets meddelande om förlängning av giltighetstiden för statsborgen som ställts för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet, 15.5.2013, riksdagsledamot Astrid Thors
15.05.2013 kl. 15:02

Medborgarinitiativ: Lag om ändring av 22 § i djurskyddslagen

Behandlingen av lagen som berör pälsnäringen behandlades som en s.k. snabbdebatt. Gruppens första taltur hölls av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos.
25.04.2013 kl. 17:25

Stödet till Cypern.

Gruppanförande 17.4 2013 framfört av riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
17.04.2013 kl. 15:01

Gruppanförande om kommunreformen 10.4 2013

Riksdagsledamot Stefan Wallin.
10.04.2013 kl. 15:16

Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.
09.04.2013 kl. 15:00

Den internationella energi- och klimatpolitiken.

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.
03.04.2013 kl. 15:00