Kolumn

Kan et na svensk?

05.05.2024 kl. 13:10

Med jämna mellanrum blir vi ledamöter kontaktade av österbottningar som är besvikna över att de inte får service på eget modersmål – svenska – hos olika myndigheter. Även om rätten till det egna modersmålet stadgas i lag, är det ofta svårt att få det helt att fungera.

Fokus om vikten att få använda sitt eget modersmål, eller vi kan också kalla det känslospråk, riktas ofta till räddningstjänsterna eller andra sammanhang där nöden är stor. Ändå finns det ett stort behov av att tjänsterna skall fungera på både finska och svenska också inom statsförvaltningen, till exempel ministerier där tjänstemännen har ett otroligt viktigt ansvar då lagar ska stiftas och de språkliga rättigheterna ska beaktas i lagstiftningen.

Allt eftersom tiden gått har det blivit allt svårare att hitta personer som behärskar svenskan både på nationell men även regional nivå.

En mångspråkig statsförvaltning är inte bara en symbol för jämlikhet och inkludering; den är också en praktisk nödvändighet. I en nation där två officiella språk är normen, är det avgörande att staten kan kommunicera effektivt med alla sina medborgare.

Att ha svenskspråkiga tjänstemän tillgängliga på olika nivåer av statsförvaltningen möjliggör inte bara smidigare kommunikation för den svenskspråkiga minoriteten, utan också en mer representativ och tillgänglig statsapparat för alla. En bredare förståelse helt enkelt.

Utmaningarna är dock inte obetydliga. Att säkerställa tillräckligt med svenskspråkiga tjänstemän kräver inte bara politisk vilja utan också strategiska åtgärder för att uppmuntra svenskspråkiga ungdomar att välja en karriär inom den offentliga sektorn. Just nu har den inte varit tillräckligt lockande.

Här spelar det stora språkprovet, det vill säga språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska, också en nyckelroll. År 2024 är priset för examen 514 euro om examen i muntliga och skriftliga färdigheter avläggs samtidigt. Detta sätter finsk- och svenskspråkiga i en ojämlik situation. Därför är jag otroligt glad över att provet äntligen blir avgiftsfritt från och med hösten – något som SFP länge arbetat för.

Genom detta hoppas jag att myndigheternas förutsättningar att tillhandahålla service på båda nationalspråken förbättras och således att de språkliga rättigheterna ska bättre kunna tillgodoses i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.

12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00