Små men bra satsningar på ungdomar och idrott, nedskärningarna omfördelas

17.04.2024 kl. 09:37

Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om ett separat barn- och ungdomspaket på 5 miljoner euro. Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist ser positivt på beslutet.

 
I budgeten 2024 riktades för första gången permanent finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Den här finansieringen stärker regeringen nu genom barn- och ungdomspaketet. Därtill satsar regeringen 5 miljoner euro på att förebygga skolmobbning. Genom barn- och ungdomspaketet riktas även bestående finansiering till lågtröskel chattjänster för psykisk hälsa.
 
– Ungdomsarbete i skolor och läroanstalter är sådant förebyggande arbete som når ut till alla barn. Forskning visar att långsiktigt skolungdomsarbete har haft positiva effekter på välbefinnandet i skolorna, särskilt när det gäller att minska mobbningen, säger Bergqvist.
 
– Tilläggssatsningarna på chattjänsterna möjliggör att allt fler unga kan få samtalshjälp omedelbart. Det är oerhört viktigt att stärka den här typen av stödtjänster där unga, även under kvällstid och veckoslut, med låg tröskel kan diskutera frågor som tynger dem, fortsätter Bergqvist. 

Regeringsprogrammet, som godkändes i juni ifjol, innehåller en sparåtgärd på totalt 125 miljoner vid slutet av regeringsperioden i undervisnings- och kulturministeriet statsunderstöd. Statsunderstöd delas ut till bland annat idrotts- och ungdomsverksamhet. För att undvika att Finland hamnar i underskottsförfarande kom man i ramrian överens om att sparmålet för ministeriets statsunderstöd är totalt 150 miljoner. Bergqvist säger att anpassningsåtgärderna är tuffa.
 
– Vi har inom SFP jobbat hårt för att regeringens anpassningsåtgärder inte ska drabba idrotts- och ungdomsverksamheten oskäligt mycket. Nu har vi slagit fast storleken på nedskärningarna på statsunderstöden vid  undervisnings- och kulturministeriet men nästa steg blir att fundera på hur de ska fördelas. Målet är att de planerade nedskärningarna kan riktas bredare och på så sätt bli mindre för ungdom och idrott, säger Bergqvist.

En stor nyhet från regeringens ramria är att man nu utvidgar möjligheten för samfund att göra skatteavdrag för donationer också till idrotts- och ungdomsverksamhet samt mentalvårdsorganisationer för unga. Idrotts- och ungdomsfältets förutsättningar att samla in extern finansiering likställs därmed med kulturen och vetenskapen.
 
– Jag har under min tid som minister vid ett flertal tillfällen lyft upp vikten av att utvidga donationsavdraget också till idrotten och ungdomen. När den statliga finansieringen minskar, är det viktigt att vi ger bättre möjligheter att samla in extern finansiering. Speciellt idrottsaktörerna har drivit detta redan en längre tid, säger Bergqvist.
 
Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om att studerandena ska återgå från det allmänna bostadsstödet till studiestödets bostadstillägg.
 
–  Ändringen har både för- och nackdelar för studeranden. Vi har inlett arbetet med studiestödets totalreform i år. Hur den slutliga modellen av studerandenas bostadstillägg ser ut återkommer vi till i samband med totalreformen, säger Bergqvist.
 
Utöver besluten som berör den egna ministerportföljen ser Bergqvist positivt på tilläggssatsningarna på forskning och utveckling.
 
– Satsningarna möjliggör nya innovationer och stärker samarbetet mellan universiteten och företagen. Det är viktigt att Åboregionen ska kunna utvecklas utifrån sina styrkor och stärka de kluster som redan finns, avslutar Bergqvist. 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00