Små men bra satsningar på ungdomar och idrott, nedskärningarna omfördelas

17.04.2024 kl. 09:37

Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om ett separat barn- och ungdomspaket på 5 miljoner euro. Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist ser positivt på beslutet.

 
I budgeten 2024 riktades för första gången permanent finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Den här finansieringen stärker regeringen nu genom barn- och ungdomspaketet. Därtill satsar regeringen 5 miljoner euro på att förebygga skolmobbning. Genom barn- och ungdomspaketet riktas även bestående finansiering till lågtröskel chattjänster för psykisk hälsa.
 
– Ungdomsarbete i skolor och läroanstalter är sådant förebyggande arbete som når ut till alla barn. Forskning visar att långsiktigt skolungdomsarbete har haft positiva effekter på välbefinnandet i skolorna, särskilt när det gäller att minska mobbningen, säger Bergqvist.
 
– Tilläggssatsningarna på chattjänsterna möjliggör att allt fler unga kan få samtalshjälp omedelbart. Det är oerhört viktigt att stärka den här typen av stödtjänster där unga, även under kvällstid och veckoslut, med låg tröskel kan diskutera frågor som tynger dem, fortsätter Bergqvist. 

Regeringsprogrammet, som godkändes i juni ifjol, innehåller en sparåtgärd på totalt 125 miljoner vid slutet av regeringsperioden i undervisnings- och kulturministeriet statsunderstöd. Statsunderstöd delas ut till bland annat idrotts- och ungdomsverksamhet. För att undvika att Finland hamnar i underskottsförfarande kom man i ramrian överens om att sparmålet för ministeriets statsunderstöd är totalt 150 miljoner. Bergqvist säger att anpassningsåtgärderna är tuffa.
 
– Vi har inom SFP jobbat hårt för att regeringens anpassningsåtgärder inte ska drabba idrotts- och ungdomsverksamheten oskäligt mycket. Nu har vi slagit fast storleken på nedskärningarna på statsunderstöden vid  undervisnings- och kulturministeriet men nästa steg blir att fundera på hur de ska fördelas. Målet är att de planerade nedskärningarna kan riktas bredare och på så sätt bli mindre för ungdom och idrott, säger Bergqvist.

En stor nyhet från regeringens ramria är att man nu utvidgar möjligheten för samfund att göra skatteavdrag för donationer också till idrotts- och ungdomsverksamhet samt mentalvårdsorganisationer för unga. Idrotts- och ungdomsfältets förutsättningar att samla in extern finansiering likställs därmed med kulturen och vetenskapen.
 
– Jag har under min tid som minister vid ett flertal tillfällen lyft upp vikten av att utvidga donationsavdraget också till idrotten och ungdomen. När den statliga finansieringen minskar, är det viktigt att vi ger bättre möjligheter att samla in extern finansiering. Speciellt idrottsaktörerna har drivit detta redan en längre tid, säger Bergqvist.
 
Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om att studerandena ska återgå från det allmänna bostadsstödet till studiestödets bostadstillägg.
 
–  Ändringen har både för- och nackdelar för studeranden. Vi har inlett arbetet med studiestödets totalreform i år. Hur den slutliga modellen av studerandenas bostadstillägg ser ut återkommer vi till i samband med totalreformen, säger Bergqvist.
 
Utöver besluten som berör den egna ministerportföljen ser Bergqvist positivt på tilläggssatsningarna på forskning och utveckling.
 
– Satsningarna möjliggör nya innovationer och stärker samarbetet mellan universiteten och företagen. Det är viktigt att Åboregionen ska kunna utvecklas utifrån sina styrkor och stärka de kluster som redan finns, avslutar Bergqvist. 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30