Stor lättnad i svåra tider

21.04.2024 kl. 10:19
Veckans ramria, d.v.s. förhandlingarna kring planen för de offentliga finanserna för åren 2025–2028, var nog den tuffaste sen laman på 90-talet - kanske mer utmanande än då

För oss i Österbotten, som har det bästa sysselsättningsläget i landet och ett mycket framgångsrikt företagsliv med stark export, kan det kännas märkligt att det ekonomiska läget i vårt land är så oerhört utmanande.

 

Inget förenar Österbotten så mycket som Vasa Centralsjukhus. Även inom specialsjukvården finns ett betydande sparkrav och vi vet att det i rapporten om specialsjukvårdens organisering i framtiden fanns förslag om att minska på antalet centralsjukhus med dygnet runt fulljour och förlossningsavdelningar.

 

På rian beslöts att statusen på våra sjukhus i Vasa, Jakobstad och Karleby bibehålls på nuvarande nivå. Detta är en stor lättnad för oss, vi vet hur diskussionen gick för att par regeringsperioder sedan. Man ska sitta vid de bord där besluten fattas.

 

Ett annat beslut som skapar enorma möjligheter för Österbotten är den helt nya skattelösningen som ska göra Finland mera lockande för miljardinvesteringar inom grön omställning. Det här kommer att ge en skjuts framåt för att batterifabrikerna på Gigavasaområdet och vätegassatsningarna i Kristinestad ska gå framåt.

 

Skattelösningen går ut på en skattegottgörelse i det skede när projekten börjar göra vinst som ska beskattas i Finland. Varje projekt kan få samfundsskatterna gottgjorda till ett värde som motsvarar 20 procent av investeringens helhetssumma, dock högst 150 miljoner euro. Skattelösningen gäller projekt vars investeringsbeslut fattas åren 2024–2025. Avsikten är att sporra till snabba investeringsbeslut.

 

Likaså bevaras finansieringen för småbarnspedagogiken, grundskolan och gymnasierna. I grundskolan satsar vi på fler undervisningstimmar i basfärdigheterna och på stödundervisningen. De åtgärder som riktar sig till yrkesutbildningen berör enbart vuxenutbildningen och de studerande som avlägger en andra utbildning.

 

I ungefär 15 års tid har Finland lånat för driften. Faktum är att om vi inte nu vidtar åtgärder tyder det mesta på att Finland skulle ha hamnat på EU:s lista över länder som observeras. Det är alltid bättre att Finland själv får fatta beslut över ekonomin i stället för att en tredje part kommer med krav.

 

Av ramrians åtgärder står hälften för nedskärningar och hälften för skattehöjningar. Att detta var jämnt fördelat var viktigt för mitt parti i förhandlingarna eftersom det möjliggör en rättvisare fördelning där alla bidrar på något sätt – det kommer att märkas i allas vår vardag. Jag är glad över att inte momsen på mat höjs.

 

Ur välfärdsområdenas perspektiv kommer dimensioneringen av vårdare att sänkas. På grund av personalbrist, vilket vi ser tydligt i Österbotten, lyckas nu välfärdsområdena bättre uppfylla lagens krav. Även gällande vårdgarantin går man tillbaka till 2022 års nivå. Vilka konkreta ekonomiska effekter dessa beslut har för Österbottens del är ännu inte klarlagt.

 

Även om de beslut som fattats har varit mycket svåra är de nödvändiga. Vi måste lyckas ändra kurs på Finlands ekonomi och det gör vi tyvärr bara genom tuffa beslut. Men om dessa inte gjorts nu skulle det förmodligen ha krävts ännu svårare beslut i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30